Aftonbladet – 1 juni 1865, sida 3

UTRIKES. FRANKRIKE. Trots Monitörens och Constitutionnels Ingnande artiklar skickar regeringen flera krigsskepp samt att börja med 3000 man förstärkniog till Mexiko, de sistnämnda under förevändning att med dem fylla de uppkomna luckorna. De fregatter, som afgå till de amerikanska farvatinen, skola kryssa vid kusterna, för att förhindra landstigning af invandrare till Mexiko. Oppositionen inom lagstiftande kåren har föreslagit ett amendement om upptagande af ett lån af 140 millioner för folkskolu: dervisningens behof. Ett franskt-sachsiskt fördrag till ömsesidigt skydd af den litterära och artistiska eganderätten undertecknades den 27 Maj i paris af Drouyn de Lhuys och baron Seeach. Polisen i Paris skall åter betydligt förökas. Stadssergeanterna till häst, en alldeles ny polisstyrka, skola bli 600 man starka. ENGLAND. Den engelska och franska tidningepressen förordar med stor enighet en mensklig behandling af och en med folkrätten öfverensstämmande dom öfver expresidenten i de nordamerikanska sydstaterna. Identiska instruktioner i denna anda lära också blifvit gifna Frankrikes och Englands representanter i Washington, för att söka förhindra att Davis blir behandlad såsom en rebell, gripen med vapen i hand. AMERIKA. Om expresidenten Dav s gripande meådelas nu följande: Davis upphanns och tillfångatogs at general Wilsons kavalleri vid Irwinville uti Georgia, 11 svenska milsydost om Macon. I bans sällskap befunno sig hans fru, syster, broder och stab, bestående af öfverstarne Harrison, Morris, Johnson, Lybhheck och löjtnant Hatheway. De förföljande unionisterna hade förut af missförstånd haft en sammandrabbning med hvarandra. Under det två atdelningar från motsatt håll framsprängde för att gripa flyktingarne, ansågo dessa båda atdelningar af Wilsons kavalleri hvarandra för fiender, och en skärmytsling uppstod, hvarunder 2 man stupade och 5 sårades, innan missförståndet upptäcktes. Uti sin rapport berättar Wilson, enligt bans solduters utsago, att Davis, då han varsnade den öfverhangande faran, påtog fruntimmerskläder och flydde in uti skogen. Då han förlöljdes dit, svängde han sin bowieknif till försvar, men gaf sig genast, då han hotades med en revolver. Fångarne fördes alla under stark bevakning till nordstaterna. General Wilson hade fått order att gripa alla framstå ende män af rebellernas ledare. Kiby Smith skall ännu envisas med att fortsätta striden. Uti Shriedeport i Louisiana och Marshall i Texas hatva möten egt rum, hvarvid man uttalat sig i samma anda. 1 Neworleans utrustas derföre en expedition, som skall afgå till Texas samt ätven göra ett slut på det väpnade motstindet på Mississippis högra strand. Ut Newyork hölls den 12 Maj ett folkmöte, hvarvid en man vid namn Tilton, redaktör af Newyork Independent, ifrigt yrkade att Jefterson Davis skulle hängas. Men den ryktbare abolitionisten Wendell Philipps uppträdde deremot och yttrade, att om han med ena handen gäfve den hvita betolkningen i Södern en tidning och med den andra förlänade negrerna rösträtt, sam! hvar och en finge stå på sin egen botten, så fruktade han ej Jefferson Davis, om denne äfven skulle mång.:ubblas hundratusenfaldigt. Och — foruior han — så länge jag ej bringas derhän, att jag frukvar för honom och hans inflytande, skulle jag aldrig låta hänga honom. Virginien fruktade att låta John Brown blifva vid lif. Men aldrig skulle med min vilja en man från Södern kunna säga på Davis graf: Unionen har ej vågat att skänka den eländige lifvet. Det är bättre att han vankar omkring i verlden och att man pekar fingret ät honom såsom den man, som sökt grundlägga ett på slafveriet bygdt rike, och som lemnade ett land, hvarest hans eget folx skulle hafva slitit honom i stycken af raseri öfver hans förbrytelse. Han är ej så stark, som han skulle vara, om han låge i grafven och hans vänner sade, att han varit för stark för att unionen skulle våra låta honom få behälla lifvet. Derföre skall jag aldrig hjelpa till, att i vårt land galgen uppreses i unionens namn. —— ER