Aftonbladet – 31 maj 1865, sida 7

10n kan sjunga alla KarlOCIVIFUNnUMMEeEPSTOLIEP. TEKNISE TIDNING innehåll: Murade vinliggare. — Medel att släcka vådeld af petroleum, fotogen, 0. s. v. — Medel till möblers bonande. — Tvålfärger. — Målning på zinkplåt. — Silfverlegeringar med zink. — Ny tillgång på petroleum. Murade vinliggare. (Die neuste Erfindungen. 1864.) Karl Polley, jordegare i Sessana, (halfvägs emellan Triest och berget Karst) använder närstan uteslutande detta slags liggare för sitt ansenliga vinlager. För några år sedan hade han på försök låtit anlägga en dylik, till följd afekiggarnes brist på varaktighet. Försökliggaten vär en cistörn at kälkstensbiock från Karst, murad med cement och inrymmande omkring 100 Eimer (2217 kannor) vin. Efter ett års lagring visade försöket ett oväntadt förmånligt resultat: vinet befanns fullkomligt klart och ötverträffade i bouquet det på träkärl lagrade af samma års skörd; och det hade tillika förblifvit oförminskadt till volymen, derföre att ingenting deraf tärt sig ut eller afdunstat, såsom i träkärlen; det stod helt nära sprundet, eller så, som när detta tillslöts. Polleys vinkällrar äro nu upptagna af en möngd dylika cisterner, och en fortsatt bepröfning af deras företräde har hos honom stadgat det beslutet att icke använda några andra. Vincisternernas botten är fyrkantig och något lutande åt källargången; murarne äro lodräta och öfverhvälfda med ett s. k. tunn-hvalf, i hvars slutsten sprundet befinnes. Jemnhögt med botten har hvar cistern en rund öppning, omkring 16 tum i diameter, och i denna är infogad en tjock laggkärlsbotten af ek, väl fästad med starka skrufvar och jernbyglar; i denna botten anbringas cisternens tapp. Somliga cisterner rymma 150 Eimer, andra 120; d. v. s. att de, vid 6,4 fots höjd under hvalffoten, och lika stor bredd, hålla 5,9 till 4,7 fot i hvalfvets längdriktning. Medel att släcka vådeld af petroleum, fotogen, 0. 6. Vv. (Phare de la Loire. 1864.) Hos en drogist i Nantes kom elden lös i en källare, hvarest petrolenm, benzin, terpentinolja och andra lätt antändliga kolväten förvarades i stora kopparkärl; benzin hade råkat utspillas och fattade eld. Man försökte qväfva branden genom täppning af källargluggarne och insprutning af vatten, men förgäfves, och man fruktade redan för en explosion, då en mr Moride föreslog att genom en för ögonblicket öppnad källarglugg inkasta ett brandämbar fyldt med ammo: niak. Den förut ur gluggen utrusande flamman förvandlades härvid genast i rök, och mr Chenantais, chefen för sprutmanskapet, lät nu fylla en mindre spruta med ammoniak, och litet emellanåt dermed förnya det första släckningsförsöket. Innan kort ansågs elden fullkomligt släckt och faran förbi. Följande morgon kunde källaren öppnas och undersökas. Man fann då benzinkärlet sprängdt och tomt, men en stor kopparreservoir fylld med terpentinolja var i det väsentligaste oskadad, oaktadt benzinflammor hade icke blott sotat den å ytan utan äfven smält blylocket och kolat en a i grannskapet. Ammoniaken hade följaktligen hindrat äfven det af hettan öppnade terpentinkärlets antändning. Medel till möbiers bonande, (Polyt. Notisblatt. 1864.) Stearin, blandadt med lika vigt terpentinolja, är att föredraga framför den lösning af vax i terpentinolja och alkohol, som annars plägar anses bäst. För fina mahognemöbler kan man tillblanda litet karmin. — Tillsätteskimrök, så tjenar blandningen till renovering af svart lackeradt läder. Tvålfärger. Af V. KLETZINSKY (Polyt. Journal, 1864.) Fäller man möjligast neutralä metallsaltllösningar af färgade metalloxider, med lösningari vatten af nawontvål (af talg eller olein), så får man matt färgade fällningar, hvilka, samlade, torkade och vid lindrig värme smälta, lemna ganska vackra tvålfärger. De äro olösliga ivatten, men lösliga i smält paraffin och dylika kolväten samt på det sättet användbara såsom glänsande, i ljus och luft oföränderliga färger. På sådant sätt gifva salter af jern orangebrunt, af krom grönt med violett skimmer, af koppar malakitgrönt, af nickel smaragdgrönt, af kobolt syrenfärg, af uran ljusgult, af mangan rosenrödt.