Aftonbladet – 30 maj 1865, sida 2

förhållanden, så är detta alls icke fallet i hjertats lif. Då är hvarje timma ett sekel, fullt af bekymmer som tära på vår själ, och på detta sätt lida emigranterna i sin landsflykt alla kärlekens mwmarter vid skilsmessan från det älskade föremålet. I detia afseende var Daniel lyckligare. Han, som mer än någon annan brann af önskan att befria sitt jädernesland, som mer än någon annan, smärtades af dess olycka och arbetade för dess befrielse, kunde dock andas frid och sällhet hos den han älskade, och vid hennes sida bada sin själi det gudomliga ljus, minnet af eller uppen. barelsen om paradiset, som blixtrarfram iden blick af ömhet och kärlek, hvilken skänkes pss af den renhetens och harmoniens engel, som tagit sin boning hos qvinnan, den älskade qvinnan, vårt hjertas utvalda. Daniel gick med hastiga steg in i sin sängkammare och började skyndsamt kläda om sig. ?En frack, Firmin, sade han i det han i in sekretär nedlade plånboken med de rettiotvå papperslapparne, påtog fracken . ch handskarne och var nu färdig att gå, å Firmin frågade om han ej skulle medaga värja eller pistoler. ?Ingendera delen?, svarade Daniel, gif fd blott en käpp.? Skall jag hemta er, sefior?? Ja, klockan elfva; du skall medföra min äst och min poncho.? ?Skall jag sedan följa med er?4 ?Ja, du skall följa mig till Barracas. recist klockan elfva.? Doiia Florencias hus?? Ja, hvar eljest, din narr?, sade Daniel pehagligt berörd af blotta tanken på att :gon kunde tro honom vilja vid en annan vinnas sida tillbringa sin afton. (Forts.)