Aftonbladet – 30 maj 1865, sida 2

Ur ett enskildt bref från Paris af den 20 dennes meddela vi följande: Den 6 Maj gafs i BSalle Pleyel af den unge danske kompositören Asger Hammerih en konsert, på hvilken endast hans kompositioner utfördes. Hr Hammerih är endast 21 år, han har erhållit den mest utmärkta musikaliska uppfostran, hvilken tilllåtit honom att debutera med en ganska storartad tonskapelse — en opera i fem akter, kallad Tovelille?. Till densamma har han icke allenast skrifvit musiken, utan äfven texten, hvars många verkliga skönheter bevisa att han är en icke vanlig poet. Amnet för denna opera är historiskt, nemligen konung Waldemar Atterdags kärlek till Tove, och drottning Helvigs svartsjuka; på de derigenom uppstående förvecklingarne grundar sig handlingen. e En hvar, som det ringaste känner, till Paris musikaliska förhållanden, känner äfven de stora svårigheter man här måste besegra för att skaffa tillsammans en orkester och en kör. Orkestern ersatte hr Hammerih genom tre flyglar och arrangerade sitt paårtitur för dessa instrument. Kören bildade han genom härvarande skandinaviska arbetare, dem han samlade omkring sig: och? lärde sångens första elementer; efter tre månaders träget arbete hade hr Hammerih bragt dem derhän, att de på ett högst förtjenstfullt sätt utförde körerna ur hans opera. Eliten af den härvarande -skandinaviska societetens damer utförde fruntimmerskörerna. Det fordrades en mera än vanlig grad af ihärdighet och spänstighet för att kunna besegra de svårigheter och motgångar, som vupphörligt lade hinder i vägen för den inge konstnären att kunna uppföra sin stora komposition härstädes; det fordrades derill en talent och en hängifvenhet för sin konst, sådan hr Hammerih i så rikt mått besitter dessa egenskaper, för att slutligen kunna segrande uppnå sitt mål. Den stil, hvaruti denna opera är kompowerad, är högst originel och tillika genomrängd af en äkta nationel klangfärg. Den var intet gemensamt med den franska muiken och knappt har dess skaplynne ens rågot tycke med den anda, som karakterierar den nyare tyska musiken. Om det innes en skandinavisk musik, så strömmar n rik ådra af densamma genom denne unge onskalds skapelse. Ojemnheter finnas viserligen i detta förstlingsverk; ofta framräda rytmer och modulationer, men de för