Aftonbladet – 24 maj 1865, sida 3

myckna orenlighet, som wintertijden, med snön på jsarne d-romkring utföres, och aftallet, som bliuwer, då Cardewansoch Sämskmakare både sommurtijden, och om Wwinteren uj de der till upphuggne wakar på jsen skiolja sina beredde skin, som alt stuncker till botten och fyller, och 3:o de på denne tracten anlagde särskilte Skiepp wärf, såsom Cronowärlwet, Grillens och Claessons wärf, hwarihän gån ka mycken spån, barck och annat afskräde af trä flyter till siös, samt wejd östavwäder, tillstor myckenhet drilwer m i wijken, derest sås sant, efter handen, särdeles Ekspån svart nog nedsmncker. Det första har Collegium medelst den omtalte rävnelens igientyilning och nu inrättad stensatt öppen ränusten, med sijl, ull orenlighetens aihållunde itrån wijken, sökt att aiböja, will ock förmoda att sådant lärer hafwa sin goda nytta. Det andra skutie wai tyckas med stränga förbuder deremot och flijtig tillsyn böra siå att förekomma, men hvad sådant will hielpa då Innewånari e, på den tracten sieliwe eij läro måne och angelägne om sina strander Toch de förmåner, som cen gilmilde naturen dymedelst welat dem skiäncka, utan, bjka kom med flijt derpä arbeta, att sådant alt förstöra och öngsttigt giöra, lemnar Collegium fremtijden att dömma om, underkastar ock alla wälsinpades omdömmen, hwem som för wanwård och wärdslösande 1 ett sådant fall beskyllas bör; antivgen den, som uppsickten derå anförtrodd är, eller den som arbetar emot alla goda anstalter och föriatiniongar. Det tredje, eller fyllet, som Skieppswärfwen af sig lemna, ser Collegium eij någor utwäg att hindra, eller på sunat sätt kunna bitlpas, ån igienom uppn.uddring, bwilcken som den, 8å 1 anseende till denne, som de förutgåeude omständigheter ofelbart med tijden lärer komma att företagas ö.wer hela denna Siöwijk, så wore wäl, om man, till hhdring för Staden utj dess mängfaldige an: dra utgifter, kunde förmå menigheten på Laduvgärdslandet, med de flere utj tracterne Jomkring denne wijlo-beende Stadsens IuwåTnare, fågotsderiill attbijdragåy: dera: de synas, så mycket mer böra tivnas willige, som de, förut, hwarlör sig bijdragit till de nu öfwerklagade olägenheter, och. sieliwe framdeles skulle hatwa att ätniuta. stör: ta nyttanwvaf de-pu påstädde bequämligHeter. Wijdare iippiördek älwen denue afbetshr 1742 vill Herr Bafon och ällaren, samt den Ädle Magisiraten. insände förslaget, på bemälte ähre nybyggnader, ehuru, i betracktunde ef Slussbyggnaden, hwarom då med allware begytiteutt delibereras, och i anseende hyvartill Hans Kövgl. Mwj:tt i Nåder betalt aft andra mindre angelågne publique byggnader och reparationer skulle hwijla eller åtminstone så kparsamt tilltegas, avt Slussbyggnaden derigier.om på intet sätt mötte hindras, hwarcken öm det ena eller andra något wist kunde fastställas. För samma orsak, kom med detta, älwensom med många undra eij mindre angelägne a. beten åhr 1743 och 44 att anstå, ce oe Seden numera Slussbyggnaden blifwit börjad, och nägon tijd der med continuerat, far iter Herr Stads-Architecten utj, nnes warande åhrs förslag upptagit bemalte ars betspäst; der öiwer Collegium, sedav Lofl:ge Borgersköpets Deputerade blitwit hörde; stannat utj ett fådant slut: att eburuwä denne, med giödsel och orenlighet uppfylde strandplatts, icke allenast lemnade ei ganska slätt och oanständigt utseende, utan ock kunde gilwa Stadsens8 I wånare, på dett tråäcten anledning till klagemäl: så hölt dock Collegium, med Loflige Burgersköpets Deputerade före, att som Swden hade åtskilhge andra Kåstbara och eij mindre nödige byggnader under händer, mäste med besugde Arbete anstånd skie detta ähr, och allevast tör de. gången något anslås till platsens rengiörning och tyllving, åtminstone till en del, med stengrus, hwilcket Herr Barön och Ö.werståt äålluren, samt den Ädle Magistraten bijfallit, skolandes, i följ: ceraf giöodselns utpianering och stengrus förande deröiwer, otelbart, ännu i år företagas, vllevast kiölden tillsätter, Få att arbefölcket kan på deuna osnygga platts sig hantera och bärga. Af hwad således, till Collegii exenlpation anfördt är förmodar Cullegium Högwal:orne Herr Baron och Ö.wer-Ståthällaren; samt: den Adte Mvgistraten höggunstigsst warder finnande, huru oskyldigt Collegium är i dena njäl gripit och inör höga Ötwerheten, för wårdslösande och begänene felacktigkeier i, sitt Ämbete beskylt, gör sig ock tullkomliven försäkrat, derom, att, ändelse upphofsmannen till beswärsskriften, och de Het:ar, med flere Ludtigårdsländets Tuwånare, som sedermtrå derindet att sina namn, welat om sakens egenteliga såmmanhang törut låta sig närmare underrätta, skulle de, såsom ul en del sjeliwe waärtnde Ambetsmän aldrig: kunnat förfallit i den swagheten, att på ett så eftertäncke: ligit sätt taxera andre Äuv betsmän, hivilcka altijd tilltro sig, att uj ingen ringare grad, äh de sjeltwe, med :underdänig Zele åviyda och fullgiöra Kongl. Muaij:tz vädigste beiullning:r, uj mäl som på der.e Ämbetes tills giörande ankomma; i: afseende hwar till ock Collegium eij undgå kan ödmiuktiensteligen att anhålla, det behagade Herr Baron och Ölwer Stäthållaren, samt den Ädle Magistraten, de ta hos Höga Ö:werheien, uh Collegii förswar, i bästa mätton, 8 lunda,i ur derdanighet föredraga, at upphotsmannen till shjke ogrundade beskyllmugar måtte blilwa namngitwen, och, androm till warning, komma att undergå den näpst, som dess kitslighet öch ötörsynte skrifart kan hatwa förtjent, hwileket dock Högwalborne Herr Barous och Öiwer Svåthällarens sumt den Adle Moagistratens höggunstiga wijdure beprötwande ödmiuktiensteligen underställes. z Stockholms Stads Byggnings och Ämbets Colleginm den 3:die Öciober åhr 1745, Joel Brehmer. Joh. B. Schening. Gustaff Billman. Georg Soth. H. J Helleday Coll: Not:s. BLA VV Ru