Aftonbladet – 22 maj 1865, sida 7

me IF EP FF systemet antaver och huru gynnsamt för hållandena arbeta för detsamma. Sävidt det gäller uppköp och förarbet ning af bomull är saken ranska enkel och i dessa fall visar sig associationen fördel aktig. Men med den rent finansiella deler af frågan är förhållandet icke alldeles det samma. Nästan alla dessa fobriker hafvo arbetat för lager; dessa äro följaktligen stora; men aktiemarknadens ställning utvi sar, hvad angår priset på associationsak tier. fruktan hos allmänheten att en ofantlig för. lust kan uppstå genom ett prisfall, innan deita lager blir afyttradt. Hvad angår för. rädet at näringsmedel samt spanmälsoch mjölaflärerna så äro föreningarne på de rena, enär de kunna bilda sin egen publik Joch genomföra sitt eget kontanta liqvida. tionssystem. Men beträffande bomullsindu. strien, så kan t. ex. Mitchell Heijs tabrik fylla behofvet för alla arbetareassociationerna i hela landet, och det är således klart at dessa föreningar mäste konkurrera om kun. der med de privata fabrikerna på öppen marknad, der de icke kunna göra det kon. tanta betalningssystemet gällande, hvilket är deras skyddsvapen. När deras förmågsa alt producera ölverstiger aktionärernas för. möga att göra kapitaltillskott, nödgas de anlita samma medel som andra fabrikantei för att förvissa sig om kunder: en organisation af mellanhandlande och agenter måste åvägabringas; de måste begagna annonsering och andra retmedel, och kredit: systemet med dess fordringar och lån blifva onnåvikliga följder. Skola de mån, som stå i speteen för dessa företag, behörigt påakta dessa vanskligheter — det är frågan. Skola aktionärerna visa tålamod i motgåugen? Skola de visa sig nog förståndiga att försaka den direkta för den indirekta iördelen? Så länge de bibehälla det kontanta betalningssystemet är intet att frukta; men när de öfvergitva detta, skola de gifva många kapitalister, som med ovilja se deras verksamhet, tillfälle att krossa dem. Jordoch byggnadsassociationer hafva äfven blifvit bildade. Den i Rachdale eger rättighet att bygga, köpa och sälja hus, verkstäder, fubriker, faktorier och annan egendom, att köpa och bortförpakta jord m.m. Omkring 36 särskilda hus ha blifvit byggaa. med en kostnad af 130 för hvartdera och inbringa 3 sh. 6 pence hvarje i veckan. Ett kompani, kalladt Grossörsagenturen ,har bildat sig för att uppköpa varor i tillräckligt stora partier för att dermed förse samtliga associationsmagasinerna. Kompaniets afeigt är att genom aflärsverksamhet i stor skala åstedkomma så billiga priser som möjligt. En särskild art af associationer har up stått i landtdistrikterna. Ar 1832 erbjöd mr Gurdon på Assington Hall, Suffolk, en liten landtegendom till 20 arbetare. Han utlånte kapitalet uian ränta, och bibehöll sjelf blott kontrollen öfver jordbruket. Dä kapitalet-liqviderades ordentligt på 10 år, tann sig mr Gurdon deraf sppmuntrad att utvidga jordområdet med 150 tcres, och ati ytterligare antaga 50 arbetare på samma vilkor som de förra. År 1862 återbetaltes det andr gången förskjutna kapitalet, och experimentet har gifvit den välvibige stiftaren den st sta tillfredsställelse. De 50 arbetarne hafva sin goda utkomst i en trakt der arbetslönen är knapp och arbetarne ha svårt att slå sig igenom. Principen har äfven utbredt sig inom. gruldistrikterna. Den som har lagt märke till denna :örelse, kan icke annat än deri se ett frö till en ny tinvens ordning. Det faktu , att nu 200.000. arbetare i sig förena den dubbla fraktionen som kapitalister och arbetare, måste ovilkorligen åstadkomma ett djupt intryck på åsig :erna hos hvarje arbeta eklass. I dessa ass0ciationer ligger ewt kraftigt medel mot de heklagliga tvisterna mellsn kapitalet och arbetet, genom hvilka begge lider och lander med dem. Om iden icke utgör något universelmedel mot pauperismen, så kommer den dock ganska säkert att ridda många rån pauperismen.