Aftonbladet – 22 maj 1865, sida 3

blir, hvad förf. alls icke vill hatva, ett ensidigt och andefattigt studium af tillämpad grammatik, i stället för en fruktbringaude tilologisk lärdom, som eger nyckeln i sin hand till den antika verlden. Vi kunna e) annat se, än att förf., trots sin teoretiska premiss att det klassiska studiet skall drifvas så att det leder till verklig insigt i Pforntidens lifP, dock i den praktiska konklussionen hänvger fast vid det gamla föreställningssätt, som gjorde latinskrifning och latintalande till hutvudsak, men kännedom om litteraturen, om samfundets politiska och sociala skick m. m., till en bisak, Hvilken också ganska riktigt för den stora mängden af klassiskt bildadt? folk varit och är en terra ineognita. Ty att förf. ej betraktar latinskrifning och latintalande trån samma synpunkt, som taloch skriföfningar i lefvande språk är klart. I kapitlet om Feellesskolen talar han blott om en lätt tysk stil utan grofva grammatiska fel?, men ej om franska eller engelska skrifö ningar, och i realgymnasiet vill han åt främmande lefvande språk anslå endast — 6 timmar i veckan. Att kunna tala eller skrifva de språken tyckes dock för en realist vara minst lika vigtigt, som för en humanist att göra grekiska ?utdrag? eller skrifva latinska ?biografier?. Ar det nog, om der, som genom gätt Fellesskolen och realgymnasiet, törstår att läsa, njuta, lära af den tyska och franska eller engelska litteraturen, hvarför är det då ej nog, om den, som genomgått Feel lesskolen och lating .mnasiet, lärt sig förstå de latinska och grekiska litteraturerna? Hvarför blir den sednares bildning färdig och god först genom tillägg af skrifoch talfärdighet i ett dödt språk, om den förres anses tillfredsställande ändock han ej kan tala eller skrifva annat språk än modersmålet? Vi tro, att dessa frågor ej låta sig tillfredsställande, d. v. s. utan användning af klassisk mysticism, besvaras. Om undervisniogen i realgymnasiet yttrar sig förf. mycket kort och mindre bestämdt, än i fråga om latingymnasiet. Af 36 undervisningstimmar i veckan vill han anvisa 3 åt modersmälet jemte det nordiska fornspråket, 6 åt främmande språk, 2 åt Nordens historia, och de återstående 25, med undantag af 3 för gymnastik; åt de matematiska och naturvetenskapliga läroämnena, derunder teckning och fysisk geograti inbegripna. Skola vi tillägga vår egen trosbekännelse, så går den derpå ut, att förf:s latinoch realgymnasier äro öfverflödiga institutioner; att Feetlesskolens undervisning bör nägot utvidgas, så att den dels i sig upptager hvad af humaniora ingår i de båda gymnasiernas undervisning, dels öppnar tilliäll: till inhemtande af elementerna af de gamla språ,ken, för dem, det önska, och för de ötrige lärjungare att något utsträcka sina matematiskt-naturvetenskapliga studier; att slutligen i öfrigt latingymnasiets funktioner må ölvertagas af universitetet och realgymnasiets af specialskolorna.