Aftonbladet – 20 maj 1865, sida 2

Vid er sida? Hvem, sefiora?? frågade flickan, som ej förstod ett enda ord af hvad hennes matmor nyss sagt. tHvem2? uJa, sefora; här har ingen varit inne nera än jag och ni sade att ni såg honom xomma.? ?Ah! Det var någon som jag såg i speeln4, sade Amalia leende med en blick )å den stora spegeldörren ; och nu Luisa, skall jag skynda mig att kläda mig, och mder tiden — hvad var det du berättade nig i morgse?? Om si for don Eduardo?? Om sefior Belgrano, ja.? ?Men, sefiora, ni glömmer beständigt hvad ag berättar er! Jag har nu fyra gånger sagt er detsamma. Ah! säg det då en gång till, min Luisa, å skall jag icke mera fråga dig derom, ade Amalia skrattande, i det hon med ett pänne hopfästade sin morgonrock af vioett merino, kantad med svandun. cNåväl då!? sade Luisa. Då jag kom it i trädgården, gick jag, som ni befallt, sefiora, till sefior Eduardos betjent för att fråga honom huru hans herre befann sig, men båda två hade gått ut. Slutligen fann jag dem i trådgårdea, der sefivr Eduardo plockade blommor till en bukett. Han helsade på mig och vi talade länge om...... Om hvem? sOm er, seflora, ty den herrn är då så nyfiken, så! Han vill veta allting; om ni jäser om aftnarne och hvilka böcker ni läser, om ni skrifver, om ni tycker mer om violetter än jasminer, om ni sjelf matar åglarne, om — ja, jag vet icke en gång ut? sOch derom talade ni i dag? Ja, hela tiden !? sBevars! Och ni talade ej ett enda ord om hans helsa, lilla toka? Åh! Jag skulle verkligen varit en toka om jog beböft fråga efter hvad jag med ;gna ögon såg.? g son ig Forts. följer.)