Aftonbladet – 20 maj 1865, sida 2

mDante-jubiieet. 1265—1865. Förlidet år nästan vid denna tiden firades öfver hela den civiliserade verlden fester till mione af den dag för trehundra år sedan då en stor skald, er af verldskulturens heroer, William Shakspeare, för första gängen skådade dagens ljus. I morgon firar man öfver hela Italien sexhundraärsjubilet öfver en annan stor diktare, den store florentinaren Dante Alighieri. Det är naturligt, att det frigjorda och eniga Italien skall med ifver omfatta detta tillfälle till en storartad gemensam nationalfest. Dante har för Italien en annan betydelse än blott och bart den poetiska: han är icke blott den odödlige italienske skaldekonungen; han utgör den ädlaste historiska personifikation af det nationella italienska enhetssträfvandet. Dante är för hvarje italiensk patriot en sann typ af okufligt politiskt mod och brinnande fosterlandskärlek. Han var icke en sådan skald, som i all stillhet på sin kammare lyssnar till sånggudinnans stämma; han deltog med hela sin själs kraft i tidehvarfvets strider; han var midt ute på strömmen, rycktes med af dess våldsamhet, sänktes af böljorna, men höjde sig åter genom egen kralt, och hvilade icke förr än på det andra lifvets strand. Han blef såsom många andra it: lienare martyr för sin fosterlandskärlek, och bland alla de Italiens söner, som från äldre intill den sednaste tiden blifvit landsflyktiga, finnes detin en, som öfverträffar Dante uti orubbligt mod, uti denna viljekraft, genom hvilken ban; tvang sjelfva olyckan att tjena sig, genom den arbetsamhet, hvarmed han oförtröttadt lät sjelfva landsflyktens härda jordmån bära de herrligaste frukter. Dante är den italienska litteraturens och det gemensamma italienska skriftspråkets fader, och utgör derigenom äfven en symbol för den italienska nationaliteten. Men i denna Italiens hyllning åt den store italienaren instämmer gerna hela den civiliserade verlden. Dante är nemligen en af dessa stora heroer, som grundlagt den nyare tidens kultur, ett af dessa mäktiga snillen, som under medeltiden först bröto banan, jemnade vägen, höjde ljusets och frihetens banår och ställde sig i spetsen för menniskoslägtets 8 ora andliga eröfringståg. 1 Skandinavien hyser man säskildt så varma sympatier för Italien, dess med framgång krönta nationella sträfvande, att intresset här äfven måste vara mera lefvande för Dantejubileet än i många andra länder. Den nationella eohet, som Dante såg i sina drömmar och har besjungit i sina odödliga terziner, utgör äfven ett önskningsmål för Skandinav ens söner, hvars realiserande genom lifskraftiga inotitutioner är en kommande tid förbeåilet. Man känner icke med bestämdhet Dantes födelsedag, i afseende hvarpå uppgifterna variera mellan den 8 och den 27 Moj. I Florenz har man derföre börjat jubilerandet något tidigare och deråt egnat hela den nu slutande veckan. Den trefallt lyckliga Arnostaden firar nemligen i detta jubileum på en gång den store sonen af Florenz, Italiens pånyttrödelse och invigningen af dess nya ufvudstad. Enligt. festkomitens bestämmelser skulle söndagen den 14 dennes Dantes kolossala staty, förfärdigad af den unge bildhuggaren Pazzi från Ravenna, aftäckas på platsen Santa Croce i Florens. Monumentets fotstycke är 22 fot högt och på tre sidor prydt med basreliefs, framställande scener ur skaldens Divina Commedia. Sjelfva statyn har en höjd af 18 fot. Dante är klädd i en fransiscanermunks drägt, hans hufvud bekransadt med lager, i högra handen håller han sin Divina Commedia, och med den ven: stra håller han upp den långa ordensdräg ten. Vid hans fötter sitter en örn. Skaldens ansigte är modelleradt efter en gipsmask, som skall ge ett troget aftryck af Dantes drag efter hans död. Uttrycket är sorgset och icke utan ett visst förakt för den yttre verlden. Af programmet erfares vidare, att högtidligheterna skulle fortfara i fulla sju dagar, från den 14 till 219Maj. Strax elter statyns aftäckning skulle en stor saa-corso med historiska triumftåg börja. På platsen skulle utföras större muI siknummer, och på aftonen anställas allmän iillumination. Måndagen den 15 skulle föreläsningarne och tolkningen al Dantes verk taga sin början, dermed förenas upprättandet af ett särskildt professorat för skaldens studium och uttolkning. Tisdagen den 16 var egnad till en vetenskaplig kongress samt besök vid Galilei graf. Hvarje afton skulle anordnas folknöjen, såsom gymnastiska lekar, kapprodd på Arno 0. s. v. Onsdagen den 17 skulle bli prisutdelning till konstnä rerna, ett stort tornerspel, bal på teatern och folsfest på Markustorget till ära för Michel Angelo. Torsdagen den 18 revy och truppmanöver, Corso och folklekar. Fredagen musikfest till förmån för fattiga konstnärer, och i dag, den 20, allmän mälskjutningsfest och fyrverkeri, hvarvid man ämnade framställa stormningen af Ancona. I morgon firas, såsom vi redan antydt, den allmänna italienska jubelfesten öfver hela konungariket. I Florens blir då revy med nationalgardet, landtiiga festligheter, till slut allmän illumination och stor körsång kring Dante-statyen. En af festdagarne är bestämd till bankett för alla tillstädesvarande utländska notahi