orSsta Stand, UUNHUtS, YIIfeut ein a nan betraktar dess beståndsdelar, innehålla ett aggregat af alla möjliga samhällsklasser, från statsråd till vaktmästare i civil tjenst, från general och amiral till gardist och båtsman i len militära, från grosshandlare och fabrisör till torpare och matros inom näringarne, rån egendomsförvaltaren till stalldrängen lamd de i enskild tjenst befintliga, hvartill komma prester och lärare af alla slag, läarce, vetenskapsmän, litteratörer och konstdkiare ända ned till rolighetsmakaren. Likaom adelns medlemmars verksamhet numera öreter samma blandning af klasser, som samhället i allmänhet, är adelns medborgerliga och sociala ställning ej skild från andras. De privilegier, som adeln förr ät njutit och som bestått dels i skattefrihet för less jord, dels i uteslutandeeller företrä desrätt till embeten, dels i särskild myndighet öfver landbönder och tjenare, dels i vissa företräden i afseende på allmänt menskliga och medborgerligå rättigheter, särskildt afseende på rättegångsordningen och personlig frihet, dels och slutligen, till bibehållande af: blodets renhet, i förbud af äk-: tenskap med ofrälse vid äfventyr af förlust if innehafvande frälsejord, hafva till största delen omärkbart försvunnit i den allmänna agstiftningen om de allmänna medborgerliga rättigheterna och pligterna, så att de enda adeln tillhörande rättigheter, hvilka såsom adliga privilegier tinnas qvar, äro dess forum privilegiatum och rätt att för ringa brott i krigstjensten ej beläggas med straff, som nesligt kan vara. Sedan talaren sålunda visat, huru adeln i de sociala förhållandena är uppslukad i den allmänna medborgerligheten, öltvergick han till undersökande af rättmätigheten af de grunder, som plägat anföras för adelns representationsrätt. Dessa voro en ideal och en historisk rättsgrund. Till sin id har adeln ansetts hafva till uppgift att framalstra. uppfostra och hålla staten tillhanda en politiskt distinguerad medborgareklass, och i enlighet här med äro åtskilliga fonde. donerade åt ridderskapet och adeln under riddarhusdirektionens förvaltning. Men kan adeln såsom stånd mera än andra medborgareklasser uppfylla denna fordran? Efter det talaren visat, huru garantierna härför borde sökas antingen i förmögenhet, som gifver innehafvaren en sjelfständig ställning och förmåga att bekosta en uppltostran, som bereder duglighet till det allmänna, eller i bildning, som kan upplysande inverka på omgifningen, eller ock i speciel skicklighet i allmänna värf, som genom föredöme och handledning kan uppmuntra och rikta anlagen åt en politisk verksamhet, berördes först adelns förmögenhetstörhällanden, i afseende hvarå anmärktes huru enligt den uppgift å de särskilda ståndens taxerade inkomster, som lemnats af 1845 ärs representationskomit, adeln står lägst näst preste ståndet. Bondeständets bevillning uppgår till 32 proc. Borgareståndets till 28 proc.. ofrälse ständspersoners och bruksegares till 19 proc., adelns till 17 Y2 proc. och presteståndets till 3!2 proc. af bevillningssumman. I afseende på fördelningen ar jordbruksfastigheterha 1 riket upplystes, att enligtsamma komitebetänkande : deln 1845 innehaft sädanatill ett, enligt då gällande taxeringsgrunder, uppskattadt värde ai 92,250.000 rdr rint, presteståndet 1,740,090, borgareståndet 12,170.000, bondeständet 241,280,000; oträlse bruksegare och de hittiils orepresenterade 54 260,000 rdr rmt; samt att, enligt justitiestatsministerns embetsberättelser, under den korta tiden från 1845 till och med : 1861 genom försäljning utöfver inköp frångått adeln jordbrukstastighet till det betydliga värdet af 41,304,000 rdr, medan all-1 mogen genom köp ökat sin egendom af samma slag med 24,724,000 och andra ofrälse samhällsmedlemmar, bolag och allmänna inrättningar med 15,700,000. Afde hufvudmän, om hvilka adelskalendern lemnar upplysning till ett antal ar 832, äro 93 antecknade såsom fideikommissarier och 114 såsom possessionater eller bruksegare Hvad beträffar adelns allmänna bildning och tjenstemannaverksamhet, befinnes blo 26 hafva vid universitetet aflavt någon högre fakultetsexamen (deribland 5 fideikommissarier). På civila tjenstemannabanan hafva 47 beklädt civila chefsplatser, kollegieråds och domareembeten; (deribland 2 tideikommissarier och 3 som aflagt högre fakultetsexamen); 14 inuehaft sådana platser i kansliet, till hvilka konungen utnämner, och 23 sädana underordnade platser, för hvilkas innehafvande erfordras hofrättsexamens afläggande; (deribland 5 possessionater och 3 som aflagt högre fakultetsexamen); 85 sådana underordnade civila tjenster, till hvilka antingen ingen eller åtminstone ej hofrättseller bergsexamen erfordrats; (deribland 4 possessionater och 2 tideikommissar:er); på den militära tjenstemannabanan hafva, utom 14 fideikommissarier och 2 som aflagt högre takultetsexamen, 308 beklädt officersplatser, (deribland 46 possessionater och 941öjtnanter) och (jemle en fideikommissarie) hatva 18 beklädt underofticerare-beställningar och 8 stannat bland gemenskapen; åt närinlgarne och enskild tjenst hafva 59 som ej tllika äro possessionster egnat sig, för 57 TIsaknas uppgilt om lefnudsyrke eller ock är om dem nutecknadt, att de betinna sig utsionater eller statens tjenstemän; 5 hufvudmän äro studenter eller kadetter; 9 prester och lärare (af hvilka 3 aflagt fakultetsexaI men); 30 äro omyndiga. I afseende på lrikes; 10 äro hotmän utan att vara passes-. st s( h di fö a m Dn ir k m k Dn e E n li h så ri h å te d k Dao EM mm EE AN MA ,A HO RR Mm mm art sm mr I Sn Bö mA IF I ladelns användning i det allmännas tjenst befiunas, enligt statskalendern för år 1864. 1359 civila och militära platser ionehalvas af ad In, och är förhållandet till de ofrälse sådant, att på de civila tjensierse adeln ingår till 11 proc., dervid statsråds, landshördings och civila chets och presidentsplatser i de centrala embetsverken innehafvas till 58 proc. af adelsmän, postmästareplatserna vilt 26 proe.; de et jemnt och ansträngunde arbete erfordrande justitieråds-, revisionssekreterare-, expeditioneoch departementschefsplatserna, kollegiernas och hofrätternas ledamots-, sekreterareoch advokatstiskalsplatser till 2 proc.; bäradshöf dings-, borgmästare-, bergslagstjensterna, s I lundssekreterure-. kamrerareoch räntmäI stareplats .; läkareplat: vid allmänna i