Aftonbladet – 18 maj 1865, sida 2

Komitåväsendet och söler!et, Det är ett gammalt ordspråk, att när ett vigtigt ärendes utredning skall drogas på längmäl, så bör det anförtros åt en komite. Redan un-er konung Oscars regering nedsattes en komitå för att reglera Helgeandsholmen, denna holme, som kunde blilva en af hutfvudstadens vackraste punkter. Medan komiten bidar tiden och grunadeligt betin ker huru den bör ordnas, lemnas de derstädes befintliga boningshusen åt förfall: mursprickorna i de bristiälliga boningshusen blifva allt större och det invid konegl. stallet beligna trä-skjulet, som saknar sin like i ruskighet utom och inom broarne, från hvilket stinkande orenlighet utsippiar på gatan, — har länge varit fallfärdigt, men får ej repareras i afvaktan på det blifvande Hel: geandsholmsbeslutet. Ordförande-betattningen i komiten har öfverståthållaren Bildt fått 1 acfefter sin företrädare. Borgmästaren Eklund är vice ordförande i den snart et: par decennier gamla komiten. Om man frågar någon af ledamöterna, när skall edert förslag blifva färdigt, så får man det mång tydliga svarei: ?Jo framdeles, så snart som möjlit.? Den 27 Febr. 1853 begärde rikets ständer att en komite skulle nedsättas för regleringen af pensionsväsendet i riket, hvilken begäran vaturligtvis bifölls, hvarefter till ordförande i komitån förordnades f. d. statsrådet grefve Mörner och till ledamot, om ej till vice ordförande, ruvarande underståtshållaren Almqvist. Att det ärende, som komiten skulle handlägga, var af oberäknelig vigt för samhällets trefnad, behölver icke påvisas. Att ärendet med all skyndsamhet borde utredas är likaledes pätagligt, och att förslaget hade kunnat utarbetas för att till 1862—063 årens riksdag framläggas, är jemväl mer än antagligt, enär komiten för sitt åtgörande hade den rundliga tiden af fyra och ett halft år vill sin disposition. Men komiten brädskade alldeles icke. Fullt åtta är fiugo förflyta innan arbetet för kort tid sedan hann blifva färdigt. Kan en sådan senfärdighet annorlunda benämnas än som söleri? För tre år sedan nedsattes en komite med uppdrag att utarheta förslag till ny vattenalledningsoch tilledningslag. Till ordförande i nämnde komite förordnade regerinzgen kammarrådet grefve Wrangel, hvars stora skicklighet endast kan jemföras med hans tidsödande arbetssätt. Han har besagnat detta uppdrag at under större delen at den långa förflutna tiden undandraga sig jenstgöringsskyldighet i kammarkollegium, men UPPE ändock derstädes sin folla kamnarrådslön. För några månader sedan har comiten i litografiskt öfvertryck utgifvit ett agförslag i det föresatta ämnet. Ar deannärkningar, som blifvit gjorda mot detta agförslag af fullt sakkunniga personer, syes åtminstone sannolikt att detsamma al lästa riksdags lagutskutt blir förkastidt eler mäste omarbetas. Staten har emellertid ätt aflöna en ganska dyr komit — och de ordegare, som vilja ardika vattensjuk mark, kola sannolikt länge få vänta på en dugig lag i ett så vigtigt ämne.