Aftonbladet – 17 maj 1865, sida 2

an sasom ett mindre på sin plats varande 1 skämt, då motionen just a såg inställande af. ett arbete, som för hvarje dag det tortskre-, de, medförde ökad skada och, ifall plane. l, kommer att ändras, ulldeles onödig kostnad. : Vi tro icke att hr Weser, genom detta steg, hvarigenom, om ej regeringen vidtager hvad henne tillkommer, han lyckats sanvolikt för en hel månad undanskjuta frågan, gjort sig pluraliteten af sina valmän mycket förbunden. — Den lediga komministraturen i Katarina församling. Sedan till den efter uflidne komminister C. Ignell ledighlifna komministersbeställningen vid Katarina församling i hufvudstaden endast en sökande, bataljonspredikanten, vice pastorn P. G. von Hceideken, sig anmält, och oaktadt de i Kongl. brefvei den 11 Juli 1842 och den 16 Maj 1862 föreskrifna åtgärder blifvit vidtagna, förslaget icke kunnat fyllas, hude åtskilliga vid prest val inom berörda församling röstberättigade personer hos K. M:t anhällit, att, då församlingen å kyrkostämma den 29 sistl. Januari enbälligt förklarat sig nöjd med ofvanbemälde ensam å förslaget uppförde prestman, samt å frågodagen den 9 påfölJande April den af K. M:t den 18 November 1864 församlingen förunnade rättighet att begära en ytterligare profpredikantlemnats obegagnad, K. M:t måtte tillåta, att det till den 28 April utsatta komministersvalet finge inställas och fullmakt å berörda tjenst utan föregånget val för v. Heideken utfärdas; och har K. M:t den 21 sistl. April härtill lemnat bifall. — Prestmöte i Strengnäs. Sedan biskopen i Strepgnäs stift, d:r Th. Annerstedt, hemställt att det prestmöte, som enligt förordningen den 7 Mars 1855 skulleinnevarande är inom nämnda stift hållas, nåtte, i anseende dertill att mötets utsede preses, d:r J. Gezelius, vore af sjukdom hindrad att fullborda den afhandling, som borde ligga tilt grund för det samlade pesterskapets vetenskapliga öfverläsgningar, amt vid den redan långt framskridna tiden någon annan af stiftets kyrkoherdar svårligen kunde ätaga sig presidis åligganden, 1å till nästkommande är 1866 uppskjutas; så har K. Met den 31 sistl. Mars härtill lemnat bifall, dock alt, på sätt biskopen jemväl hemstallt, det näst efter år 1866 följande prcstmöte bör nållas år 1871. — Linieskeppen Carl XIV Johan och Skandinavien. Sedan förvaltningen af sjöärendena. efter inhemtande af vederbörande Dbesigtningsförrättnings afgifna yttrande med anledning af en, på befallning. verkställd besigtning å skruflinieskeppet Carl XIV Johan till utrönande at dess verkliga tillstånd förmält sig, lika med besigtningsmännen, icke böra tillstyrka nedläggandet af den beräknade ansenliga kostnaden. 131,033 rdr. som kunde på ett för rikets sjöförsvar gagneligare och verksammare sätt användas, på iståndsättande af ett skepp. som svagt till byggnadssätt, artilleri och maskinkraft. ehuru försedt med goda ångmaskiner, maskin inventarier och pannor, tillhörde en fartygscert. hvars tillvaro, till följd af sednaste årens förändrade förhållanden 1 sjökrigsväsendet, kunde sägas hafva upphört, hvaremot förvaltningen ansett ett af sekundehefen för flottans konstruktionskår uti infordradt yttranwie framstäldt förslag att förändra linieskeppet Skandinavien till ett bepansradt torntartyg enligt! kapten Coles system, för att användas vid försvraret af Carlskrona redd, vara värdt uppmärksarmhet: så har K. M:t den 9 dennes förklarat skrufskeppet Carl XIV Johans ifrågasatta förlbyggande icke böra ifrågakomma, men deremot åt bemälde kundehef uppdragit, att uppsöra och afgifva detaljeradt förslag till linieskeppet Skandinaviens törändring i berörda afseende, med användande dervid af ångskeppet Carl XIV Johans maskineri. — Engströmska bakladdningskanonen. Då, enligt hvad af komiterade för granskning afanställda artilieriförsök anmäldt blitvit, den af premierlöjtnanten vid flottan C. C. Engström uppfunna bakladdningsmekanism fumnits lämphg samt egande företräde framför andira hittills uttänkta mekanismer af sådan art, har K. Mi samma dag, uppå derom gjord fframställning, rillätit, att en al de 9-decimaltums gjutna jernkanoner, hyilkas beställving vid Finspongs styckevruk blifvit anbefalld, må med omförmälda bakladdningsmekanism, enlist af bemälde premierlöjtnant afgifvande förbättrade ritningar, förses och för sådant ändamål förändras. — KomiteE rörande båtsmanshållet. Enär K. M:t ansett den af rikets sednast församlade ständer, uti skrifvelse den 31 Oktober 1863 angående, reglering af utgifterna under riksstateris femte hufvudtitel, bland ännat, gjorda framställning om vidtagande af åtgärder, hvarigenom rustoch rotehållarne vid bätsmanshållet kunde på enahanda grunder, som i afseende på båtsmansb: klädnaden äro stadgade uti förordningen den 22 December 1848, befrias fran skyldigheten att anskaffa och underhålla båtsmännens kappsäckar och s. k. småpersedlar, påkalla en förberedande utredning af personer, som ega närmare kännedom om indelningsverkets inom båtsmanhållet egendomliga förhållander, har K. M:t sammå dag öfverlemnat verkställahlet af denna utredning åt en komite, som tillika skall afgifva förslag i ämnet; och har K. M:t til ordförande i denna komuå. hvilken, med afseence hufvudsakligen på de olika förhållandena inön indelningen och rotehållet, skall arbeta på två afdelningar. den ena i Carlskrona och den andra i Stockholm, förordnat f. d. landshöfdingen i Wester-, norrlands län S. W. Gynther, samt tillika utsett : till ledamöter i komitån: vid afdelningen i Carlskrona: kaptenlöjtnanten vid AJottan ÅA. S. von Krusenstjerna och f. d. riksdagsfullmäktigen af i bondeståndet för Listers härad i Blekinge län Jöns Pehrsson, samt vid afdelningen i Stockholm: kaptenlöjtnanten vid flottan v. E. Martin och och f. d. riksdagsfullmäktigen af bondeståndet :