Aftonbladet – 15 maj 1865, sida 3

TTR TCHUT, td Ad TRtRUVDlllae AUGUSTE g trobaduren och poeten; astrologen och psykografören; spartanen, körande siu skuld, motsvarande 10 rdr rmt, i en förfärligt stor kista på en vagn, med möda dragen af ett ar oxar, till sin borgenär, bredvid blanoryttaren, som bar på sig millioner i vexlar; Julius Cesar bredvid Napoleon HI; samhället friskt och samhället sfukt m. m. Stor uppmärksamhet ådrog sig Friederich Wilhelm Lebenswecher, generalagent uus Hamburg? för alla inoch utländska handelshus, bankirer, lotterikollektörer c. c. I ett vidlyftigt program helsade han allmaneten och inbjöd till aktieteckning, bland annat, för Nybrovikens fyllande, Stockholms ombyggnad, universitetsflyttningen (kapital: 2,500,000; vinst 37,509,000), inredandet af Carolina Rediviva? till sockerbruk och Gustavianum? till bomullsspinneri, i Upsala trädgärdssällskaps nyuppförda villa vid Strömparterren (ett gammalt ruckel) o. 8. v. Men jag lemnar denna rörliga tafla, så full af sprittande humor och lif, för att åse riddaren at La Manchas hjeliebragder. Det är Wermlands nation, som upprullar de odödliga teckmngar Cervantes giivit oss af honom. Främst komma tvenne riddare till häst i full rustning; derpå ett riddarroman bibliotek, bestäende af tre ofantliga tomer, å hvilkas ryggar lästes följande titlar : å den första Felix Marte De Hyrcania: åden andra Histo ia Del Famoso Am :dis De Gaula, och å den tredje Historia del Famoso Tri-: ante el Blanco. Följde så den store riddaren af la Mancha sjelf på en grå, mager bondhäst, ledsagad af sin trogne Sancho Pansa, ridande på en veritabel liten åsna, som man fått ifrån Sigtuna pr ångbåt samma dag. Sancho var en utomordentligt komisk figur, som ådrog sig alles uppmärksamhet och flera gånger mäste ?stiga till na efter framkomsten till Polacksbacken, för att lemna åtskilliga tecknare för illustrerade tidningar, hvilka infunnit sig, tillfälle att rita af honom och det mycket fromma djuret? som var så litet, att Sanchos fötter hängde ned i marken. Derefter kom Duleinea; två väderqvarnar; de kapitel som haudla om värdshusvärden och presten; om en förnäm dam samt tvänne munkar Oo. s. v. Men tiden flyger undan, och man hinner knappt uppfatta allt. Westgöta nation föreställde ett helt -chackspel med kungar och drottningar, ena paret svart och rödt, andra paret hvitt och blått, med alla dertill hörande pjeser af torn, löpare, hästar och bönder. Spelet börjades först etter utkomsten till Polacksbacken; men jag känner icke hvilken at spelarne eller huru många af dem under aftonens lopp bletvo ?schack och matt.? Det gjorde mig ondt om de arma tornen och hästarne, som hade svårt ait få sig både vått och torrt? och icke hade ringa bördor att bära på hela aftonen. Östgöta nation uppförde en karnaval på corson i Rom, der det gick mycket lifligt till. Der såg man munkar, nunnor, sbirrer, röfvare och, om jag icke bedrager mig, äfven den detroniserade kung Bombetta samt officerare af den franska ockupationsarmån, hvarförutom förekommo sju vagnar med förträffliga typer ur det gamla italienska skådespelet. I första vag.en : vingade genier, döden med lie och timglas samt hoppet med en krans af grönt och inflätade eterneller kring håret; i den andra: sjömän; i den tredje: italiensk bondfamilj; i den fjerde: kardinal i full skrud med domestici och betjening; i den femte: en principi med betjening; i den sjette: en engelsk lord med tamilj samt i den sjunde en mängd under liga figurer: polichineller, dubbemenniskor, pajazzer m. m. Efter framkomsten utvecklade sig karnavalen på co-son och väckte hos åskådarne en föreställning om huru der går till. Norrlänningarne framställde hvarjehanda grupper och kostymer af åtskilliga slag. Först en vildman från skogarne, ett slags halfmenniska så en skara munkar, och derefter framsväfvade på en char Titania, Oberon och Puck (en scen ur Shakspeares ?Midsommarnattsdröm?. Titania väckte allmän beundran genom sin skönhet och sitt luftiga väsen. Följde så i ordningen en polichinellteater, och vidare en slags målning, liknande dem som man nu dagligen ser på Djurgården bäras omkring af utländska tonkonstnärer, fördelad i fyra afdelningar, af hvilka den ena föreställde handlanden Haaks kryddbod i Upsala och flustret?; den andra hänsyftade på marsdagarne i Stockholm, åskådliggörande sprutmönstringen? och ?battongstriden?. Under målningen lästes: ?Upsala är bäst!? En folkhop var sawlad omkring målningen, för att åhöra förevisarens, positivspelarens musikaliska prestationer och sånger, hvilka belönades med mängdens skrattsalvor. Men hvar ser jag! Än lefva de gamla Gudar, nedstigne från Walhall, för att gästa på Fyris strand. Alla Eddans personligheter komma der tågande, och jag får se d-ssa fornnordiska gudar och gudinnor lifslefvande, hvilka jag förut haft tillfälle beundra, endast åskädliggjorda i marmor. Främst gå de trenne Valkyriorna, och efter dem skrider Oden till fots, förmodligen emedan hans gamla åttafotade gångare Sleipner dött utan att lemna efter sig någon afkomling på Uplandsslätten. Den höge Asaguden skimrar som solen, hans väldiga skägg flyter ned till midjan (i parentes sagdt lär det ha kostat 50 rdr), i handen bär han spjutet Gugner, och på hans skuldror sitta korpa:ne Hugin och Munin. Honom följer Frigga, äkande i en char. Vidare Thor, dragen af bockar, med starkhetsbältet Mejingard och hammaren Mjolner. Jag frågade honom om han ej ville vara så god och åska litet? i förbifarten; men derpå fick jag till svar, att han öfverlätit detta mödosamma göra åt dundraren? på kongl. operan. Så den glade Frej, ?tapper att strida och klok att råda?, samt Freja, skön som skalden tänkt sig henne, då han låter Frithiof säga till Björn: Freja den himmelska känner du ej?; den fromme Balder och den trogna Nanna, Brage och Iduna, äkande par om par. Den tyste Widar gick ensam, och efter honom följde Höder och den falska Loke. Så den teta galten Sehrimner, som slagtades hvarje afton, men var lika frisk och färdig påtöljan