Aftonbladet – 13 maj 1865, sida 3

BE. oc YELLITTGLVIIIUR 9 ULIT LITE VETTIDITE Har man schweitzeriet -Flustret? som, för några år sedan ombygdt, numera icke eger mer än namnet qvar af den svärmande bikupa, om hvilken Gunnar Wennerberg sjöng i sina Gluntar: ?Och på Flustret stär Norberg och glor; i hvit jacka och blankade skor.? Vid hamnen till höger har för öfrigt ett nytt, särdeles vacker: hus på sednare tiden uppstått, och ett stycke derifrån till vensler åurager sig det under byggnad ännu varande, verkligt storartade sjukhuset den resandes uppmärksamhet. Detta, som ligger neda om det s. k. ?Bleket?, är beräknadt för 200 sjuksängar och lärer komma att kosta omkring 180.000 rar. Byggandet af detta dyrbara sjukhus hedrar samhället högeligen. Det är så mycket förtjenstfullare, som det åvägabragts genom enskilda medel, utan anslag af staten. Jemför man i detta hänseende Upsala med hufvudstaden, hvilken för sin många gånger större befolkning ännu icke eger något annat eget större sjukhus än diet Provisoriska, beläget längst upp på Söder, och således endast genom silt aflägsna läge, oaisedt för öfrigt dess otillräcklighet och olämplighet sor: sjukvårdsanstalt, föga passande, så har Stockholm, hvars stadsfullmäktige visade sig fullkomligt eniga att bortkasta 300,000 rår i Nybroviken, men mycket oeniga, då det nyligen gällde frågan om ordnandet af r ommunens sjukvård, all anledniög att blygas vid jemförelsen: I afseende å stadens förskönande förtjenar. främst omnämnas kajerna af huggen sten. utefter åns förut temligen skräpiga stränder samt den nya bron. Kajbyggnadsarbetet har nu så fortskridit, att obetydligt deraf återstår. På. båda sidor om ån ha dessutom åtskilliga vackra hus uppväxt, så tt gatorna utefter densamma numera äro ganska prydliga. Det ar allom bekant, att Upsala för några år sedan hemsöktes af en åvår bränd, som ödelåde nästan hela qvar teret mellan än, torget, Svartbäcksoch Dragarbrunnsgatorna; men detta qvarter har nu säsom en Phenix uppstigit ur askan, bebygdt med flera stätliga hus. De glada studenterna, som göra ?witzer? öfver allt ting, hafva gitvit åtskilliga af de nya husen namn, och anser jag det icke opassande i en liten beskrifning öfver staden som denna, att återgifva dem, då namnen äro allmänt kända och begagnas i dagligt tal. Så kal. las ett, tillhör:gt en f. d. penningkommissionär, ?akademiska öfverränteriet?; ett annat, tillhörigt en skräddare, ?huset SaxenBrandenburg?, och ett tredje, som eges afl en handlande, hvilken för sin vidsträckta och förtjenstfulla kommunalverksamhet hugnats med vasaorden, ?Wasaborgen?. Ett nära intill beläget kallas åter ?Wasasorgen?, emedan dess egare icke erhöll ?vasen? vid summa tillfälle. Ett annat hus, nere vid hamnen, benämnes åter efter egaren, som tillika är garnhandlare, dels hotell Rydberg?, dels ?hotell garni? eller ock ?Tullgarn?. — Kort sagdt, då jag nu efter några års frånvaro ätersåg Upsala, fann jag mig angenämt öfverraskad at den utveckling i alla riktningar, som staden tagit. Jernvägen skall häråt gifva ökad fart och mångdubbla verksamheten. Men jag öfvergår nu till en kort beszrifning öfver de glada studenternas karnaval, ungdomens och vårens fest. Dagen förut och äfven i går medförde de anländande ängbåtarne fulla laddningar af resande, och från den kringliggande landsbygden hade äfven taliika kära gäster och nyfikna åskådare infunnit sig, så att alla ?rum att hyra? voro upptagna till trängsel, och de flesta privata äfven ockuperade. På förmiddagen rådde stor stillhet 1 staden, liksom ingenting skulle stunda. Man begagnade tiden till förberedelser. De som skulle uppträda maskerade började re dan tidigt på morgonen kläda sig, synnerligast truntwmren, hvilkas hårklädsel ombeetyrdes af Gud vet huru många perukmakare, förskrifna från hufvudstaden. i Enligt programmet öppnades festen med att studeutkärens sångare, efter vanan på Gustaf Wasas födelsedag den 12 Maj, under ein utmärkte sånganförare magister Arpikl.! 212 samlades ä borggården kring den store konusgent monument, hvarest bland annat sången : ?Hell dig du höga nord !? afsjöngs. Klockan 12 gäfvo studenterna sedan konsert på Carolina Rediviva, hvaraf inkomsten är anslagen till studentlöreningens byggnadsfond. Den stora sollennitetssalen, hvars längd, lik) som dess ringa bredd är bekant, var nästan fylld, och den herrliga friska studentsången ! åhördes nu som alltid med förtjusning. Bland l! sängnumren nämna vi Kjerulfs ?Brudefeerd i Hardanger?, Wennerbergs marsch, ?Hör i 088 Svea? och folkvisorna ?Vårvindar friska? : samt Åstri, mi Astri?, samt främst Italiensk sallat? af Gene, hvilket sistnämnde l: svåra stycke utfördes på ett mästerligt sätt. Magister Ryda af Smålands nation sjöng de deri förekommande solopartierna. Kören, som bestod af endast 120 sångare, emeda de öfriga voro sysselsatta i och för festen, var väl svag för att fullkomligt fylla den stora Carolinasalen. Etter konsertens slut inträdde en paus i lifvet och rörligheten, en del af bodarne och butikerna stängdes och en hvar beredde sig till aftonens nöje. Himlen hade klarnat upp : fullkoml:gt, solen uppvärmde luften, och : N då sluiligen klockan 3 några kanonskott : från slottsvallen genljödo genom staden, förkunnande karnavalens början, uppstod ett hvimmel, en sprittning af ungdomes-l: lust och glädje, ett brokigt folklif, som man har svårt ctt föreställa sig utan attl: hafva sett dessa studentfester. Från alla håll och kanter frammynnade nu folkström; mar från de falor, som leda till Nedra li: Slottsgatan, följande sedan nämnde gata stora Stockholmsvägen framåt. Bortom :! Nedra Slottstullen gjorde en del af de högtidsklädda tolkhoparne halt, fördelande sg: antingen i grupper på Slottsbackens slutt ningar eller ställande sig på båda sidor af vägen, medan andra hopar böljade framåt mot festens centrum, Polacksbacken. Den folkmassa, som var på benen, torde utan fara för öfverdrift, kunna uppskattas till 10 i 12,000 personer, och sannolikt har man nldrig någonsin tillförene i Upsala sett så 4 ee. IF ; l 1 l j