Aftonbladet – 8 maj 1865, sida 2

Det är naturligt att, när man af sömnaktighet och oförstånd begätt ett fel, som ådrager samhället stora penninguppoffringar och oersättliga förluster, man gerna söker reducera detta fel till en obetydlighet. Det skulle derför icke förundrat oss, om de som deltagit i det beryktade beslutet om hela Nybrovikens igenfyllning, åtnöjt sig med att söka intala allmänheten att dermed ej var så farligt, emedan vi ännu under några år ha vatten qvar för sjöfartens oundgängligaste behof. Men när en insändarei Dagbladet denna morgon (naturligtvis för att hindra petitionens undertecknande) söker göra detta tanklösa beslut till en förtjenst, till ett non plus ultra af klokhet, då känner man sig i sanning förvånad — dock endast tills dess man läst Dagbladsinsändarens påstående att hufvudtanken? med ybrovikens igenfyllande är att utsträcka Stockholms saltsjöhamn till den stora vattenbassin, som begränsas af Ladugårdslandet? ete.; ty den som anser en hamn utsträckas till en annan genom att fylla den sednare, lider påtagligen af samma bristfällighet i hjernan, som röjer sig i fyllnads komitens deduktion, hvaruti behofvet af ökad! hamnutrymme för den växande sjöfarten anföres såsom motiv för tillstoppandet af en bland stadens största hamnar — en hamn, som i sjelfva verket är en hafsvik. Insändaren benämner den också icke nu Nybrohamnen, utan Nybroviken. Då insändaren äfven sökt försvara komitåns oefterrättliga beräkning, att den sednast fastställda planen icke skulle kosta mera än den äldre, skola vi snart till ämnet återkomma. Vi bedja emellertid insändaren, som aldrig tyckes ha sett det breda, djupa och nyligen med stor kostnad uppmuddrade vatten, som man nu tänker igenfylla, taga vägen ned till Nybrohamnen och sedan svara, om han fortfarande anser ett sådant företag klokt. Det skulle då vara angenämt att få höra, om en liten hamn är lättare att bibehålla sund än en stor, och på hvilka grunder han anser att den förminskade Ladugårdslandsviken, som lika litet som den nu till fyllning dömda delen deraf har rinnande vatten, skall kunna hållas sund, då den nuvarande, nära dubbelt större, icke säges kunna så uppehållas. Månne icke snart någon af fyllnadsraseriet angripen person skall yrka på detta ?stillastående vattens? fyllande. Upplysande i detta fall och öfver hufvudstadens framtid är hvad en af de upplyste stadsfullmäktige, som i Nybrobeslutet deltagit, nyligen yttrade, vid tal om det pågående bankläggningsarbetet i