Aftonbladet – 4 maj 1865, sida 3

Krigsbefälets sammanträde. Den 12 April f. m. (Forts. fr. gårdagsbl) Föredragningen öfvergick nu till reservationens 5:te angående med hufvudfrågan sammanhang egande frågor. Öfversten Wijkander fästade uppmärksamheten derå, att, då de i reservationen föreslagna 2:dra och 3:dje vilkoren för pensionskassans öfverlemnande till staten af krigsbefälet ogillats, hvad i den nu anmälda stode med berörda två vilkor i (sammanhang äfven borde förfalla, men att dertill likväl icke hörde den i8:s första punkt väckta frågan om användande af pensionskassans ränteafkastning till understödjande af enkeoch pu pillkassan, hvilken fråga öfversten ansåg böra tagas i öfvervägande. — Häri instämde frih. B. A. Leijonhufvud, som dock icke trodde att en framställning i den antydda syftningen skulle vinna bifall, sedan krigsbefälet beslutit pensionskassans öfverlemnande till staten. Ötversten Stål förordade förslaget; — ryttmästaren Lagerhjelm deremot ansåg det ofattligt, huru krigsbefälet numera kunde ifrågasätta att pensionskassans ränteafkastning skulle till armen återgå för att användas till dess enkeoch pupillkassas förstärkande. — Krigsbefälet beslöt att hos K. M:t skulle öras underdånig framställning i fråga om anndande af pensionskassans ränteafkastning till förbättring af pensioneringen från enkeoch pupillkassan. Beträffande 2:dra punkten af ifrågavarande , angående förhöjning i pensionerna för dem, som före 1858 undfått afsked, yttrade öfversten Stål, att en framställning i detta syfte svårligen skulle vinna ständernas bifall. En dylik fråga hade nemligen vid 3 riksdagar varit väckt, men blifvit afslagen i anseende till de betydliga anslagssummor, som derför erfordrats; och trodde öfversten en hemställan om visst anslag till förhöjning af ifrågavarande pensioner ega större utsigt till bifall. — Kaptenen frih. B. A. Leijonhufvud instämde hän, tilläggande att derest icke pensionskassans anlitande för ifrågavarande ändamål omöjliggjorts genom beslut om dess öfverlemnande till staten, friherren velat föredraga en sådan utväg för den väl behöfliga förhöjningens beredande. — Ryttmästaren Lagerhjelm fann en underd. framställning till K. M:t om behofvet och önskvärdheten af en sådan förhöjning vara det enda som kunde ifrågakomma. — Krigsbefälet beslöt att, i öfverensstämmelse med 2:dra punkten af denna underd. framställning skulle göras angående nådig proposition till rikets ständer om anslag till förhöjning i pensionerna för dem, som före 1858 erhållit afsked. I sammanhang härmed beslöts, att det af frih. B. A. Leijonhufvud framställda förslag angående förättrande af förut afskedades pensioner skulle beredningsafdelningen till kännedom meddelas. Öfversten Stål, som antog att rikets ständer ej skulle mottaga förvaltningen af armens pensionskassa, afgaf under sådan förutsättning förslaj derom, att k. krigsbefälet hos K. M:t 1 underd. måtte anhålla, att uti den nåd. propositionen till rikets ständer angående armens pensionsväsende K. M:t täcktes i nåder förbehålla krigsbefälet att, derest rikets ständer skulle besluta att staten icke öfvertager förvaltningen af armens pensionskassas samlade kapitaltond och denna fond följaktligen kommer att fortfarande förvaltas af armens pensionskassa, få använda fondens afkastning dels till förbättrande af före 1858 års pensionsreglering afskedade delegares pensionsvilkor och dels till förmån för armens enkeoch pupillkassa, jemte andra vigtiga ändamål, som ega samband med armåbefälets pensionering; samt att, derest rikets ständer härtill samtycka, K. M:t må täckas i nåder stadfästa beslutet att låta mma i reglementet angående styrelsen och valtningen af armens pensionskassa inflyta. — Krigsbefälet beslöt att detta förslag skulle be redningsafdelningen till kännedom meddelas. Kaptenen Blim yttrade, hurusom det i reser vationen föreslagna 3:dje vilkoret för pensions kassans öfverlemnande till staten, i sin mån in verkat på hans beslut att rösta för öfverlemnan det; men då detta vilkor nu af reservantern: vore frånträdt, ville kaptenen Rag detsamma. helst han ansåg att ett återställande af pensions kassan borde såsom åtminstone möjligt förutsät tas. — Generalmajoren grefve Sandels hade fö: sin del afstått fran detta vilkor af den anled ping, att det icke tycktes skola vinna bifall sam detsamma dessutom till en del inginge i ett an nat hos krigsbefälet väckt förslag. — Krigsbefä let beslöt det beredningsafdelningen skulle til kännedom delgifvas, att kaptenen Bliim ansåg det af hrr reservanter under 3:dje upptagn: 3:dje vilkoret för pensionskassans öfverlemnande till staten böra till hufvudsaklig del bibehållas På hemställan af kaptenen fnh. B. A: Leijon hafvud beslöts, att beredningsafdelningen skull erhålla uppdrag att afgifva förslag i afseende å tiden, då pensionskassans öfverlemnande till sta ten borde ega rum. Krigsbefälet sammanträdde åter samma dag kl. 6 e. m. för behandling af beredningsafdelningens betän kande i hvad det angick grunderna och vilkorer för armens pensionering. Med anledning af den utaf afdelningen i 2:: punkten uttalade mening, att pensionsväsende icke kunde till statens sanna båtnad genomföras derest ej ordnandet deraf föregåtts al en billig samt lika mycket efter tjenstens fordringar son efter individens behof afpassad lönereglering, be gärdes ordet af generalmajoren af Klint, som ehuru han visserligen till principen instämde me afdelningen deruti, att löneregleringen och pen sionsregleringen hade ett nära sammanhang me