Aftonbladet – 4 maj 1865, sida 2

innan klockan var nio. Han har heller al drig frågat om jag ville göra hans kusin: bekantskap. Denna qvinna känner för öf rigt allt hvad som tilldrager sig i Bueno: Ayres, från det största till det minsta. Hor talade med sådan säkerhet; hon egde bevis, sade hon. Och hon har ju intet skäl ati bedraga mig. Hvarföre skulle hon göre det? OQO! det är sannt, det är sannt! Mir Gud! det är sannt!4 utbrast Florencia och dolde ansigtet i händerna. Hennes tankai fortforo att förlora sig i ett haf af tvifvel. ängslan och oro, och hon saknade kraft at rycka sig ur den svindel, hvari hennes egne reflexioner försatte henne, emedan hos henne. såsom man vanligen uttrycker sig, känslar öfvervägde förståndet, så att hon helt och hållet öfverlemnade sig åt glädje eller sorg. allt efter omständigheterna. Blek och upprörd, med tanken oupphör ligt fästad på Daniels förmodade samtal mec Amalia, hvårs skönhet och talanger han ofta prisat, beslöt Florencia att ordagrannt för sir mor berätta det samtal som så oroat henne, ty Florencia hade aldrig älskat någon annar än Daniel, aldrig haft någon annan vän inna än sin mor. Befiora Dupasquier hade emellertid nyss gått ut, och Florencia måste således ensam invänta Daniel, som snart borde komma, enligt den tid han i sitt bref bestämt. TionpE KAPITLET. Daniels agent. Klockan nio samma morgon hade den trogne Firmin uträttat alla de befallningar hans husbonde förut gifvit honom och biträdde nu vid dennes toilett, Mottog Florencia sjelf brefvet och blommorna? frågade Daniel.