lärde oss 1863, att vi skola ?lefva vårt eget lif?, har nu upptagits af hofkretsen och de reaktionära. Det är farhågan för skandina vismen, som ingifver dem denna tanke; men aldrig har den läran varit mera förkastlig än just nu, då det att lIefva vårt eget lif? vill säga detsamma som att uppslukas af Tyskland, som redan nu har oss i så många punkter fast. Om Danmark ej söker närma sig brödrarikena och medelst ett ge mensamt uppträdande med dem söker skaffa sig det inflytande och den betydelse i Europa, som det måste sakna så länge det står allena, så är det ute med Danmark och dermed också med hela Norden. Låtoss hopas, att denna insigt gör sig allmänt gälande innan det är för sent. Ryske storfursten tronföljarens tillstånd är hopplöst. Hans brud har begifvit sig till Nizza jemte sin mor och bror. Delysande utsigter, som förliden sommar öppnade sig för vår konungafamilj, äro sålunda förvandlade till skum. Såsom solatium doloris mot tager konungen i dessa dagar strumpebandsorden. —mosoomm——