Aftonbladet – 28 april 1865, sida 3

OAL RA 0 5 ICC Rs vv ON b ; . bräder att lägga den på, och hvilket torg skall få plats på ett sådant, något som underI besörja trafik häremellarr och en del herrfå köpa i första hand, och detta med rätta, AL FRE OA EP hvilket det nu är, och återgå till hvad det är alsedt att vara, nemligen ett beqvämare tillhandahållande af lifsmedel i de olika stadsdelarne. Förr i verlden stiftade man lagar mot förköp, för att hindra ofvannämnda monopolisering af lifsmedelshandeln ; genom bristande kommunikationer var hufvudstaden då inskränkt till att bli fournerad af endast :)den närmast liggande landsbygden; nu eger halfva riket både vinter och sommar kommunikation med oss, men under det hela landet klagar öfver att man får litet betaldt för sina produkter, så äro dock lifsmedlen här obetydligt billigare än förr, om ens något. Man torde fråga: hvarför skickar man icke hit sina produkter när man kan få bra betaldt för dem? Vi vilja svara: hvar skola landtmännen göra utaf sin vara när de komma hit? Mellanhänderna öfverbjuda Itbland hvarandra, och då lyckas det för importören att få någorlunda, till och med bra betaldt; men om desse hålla sig tillbaka, hvar skall han då göra af sin v-ra, hvilken, ofta underkastad snar försämring, ej står att hälla på? Det finnes ej på torgen alt hyra ens så mycket som ett par han välja, om han också skulle lyckas att stundom är problematiskt nog, i anseende till bristande utrymme. Sommaren tillför oss numera en förbättring härutinnan genom de ångbåtar, som gårdar vid Mälaren; också ser man hushållen flitigt begagna sig af detta tillfälle att ty det är icke utan exempel, att man på dessa ångbåtar kunnat köpa för hälfteh af det pris, som för samma vara fordrats på mångelskornas bord. En stads ökade folkmängd fordrar naturligtvis ett proportionelt ökande af salutorgen: detta har upptattats till och med af våra mindre städer, och vise, huru de, efter ötfvergångna eldsvådor, ej skyende betydliga uppoffringar, skyndat att följa med sin tid, Här hos oss, der inga eldsvädor kommit till hjelp, har man trott sig kunna hjelpa saken med att förflytta försäljningen af ett slags lifsmedel hit, och af ett annat slag dit — ett palliativ, som onödigtvis fördyrar våra förnödenheter. Man lär väl ej söka bestrida, att isynnerhet ett onödigt förspillande af tid är penningförlust. Näväl, sänd er piga att köpa mat, hon behöfver nära nog hela förmiddagen innan hon på de olika torgen kan samla ihop hvad hushållet för dagen behöfver, medan man i alla andra länders hufvudstäder kan få allt hvad till ett hushålls dagsbehof är behöfligt på samma torg. Nu erbjuder gig ett tillfälle, icke allenast alt kunna rätta de gamla missförhållandena, utan ätven att för en relativt billig kostnad kunna tillgodogöra sig fördelar i denna väg, och dessa så stora, att vi först i en framtid kunna beräkna vigten af desamma, och dock äro Stockholms stadsfullmärtige på god väg att bortfuska denna för vår hufvudstad : så vigtiga fråga. Likgiltige för alla de misstag, som den gamla stadsstyrelsen begått och hvilka numera icke kunna rättas, höja sig dock röster, som yrka, af hvad orsak . j L j 1 st 1 J Å L vete Gud, på ännu en otillräcklig torglapp ; såsom bihang till de andra förut befintliga, alldeles otillräckl ga. ; Vi veta icke om det mellan drätselnämn: dens första afdelning och grosshandlaren : Sundstedt öfverenskomna pris var så högt, ! att det var klokt af stadsfullmäktige att af; slå köpet af de behöflige tomterna i qvarteret Lagerbärsträdet, och hafva icke för) afsigt att inlåta oss härpå; men då det förs Stockholms samhälle är snart sagdt en lifs-x fråga, att förståndigt begagna det tillfälle, som jernvägens dragande genom staden erbjuder, till ! lättnad i stadens förseende med lifsmedel, anse , vi en utredning af denna fråga särdeles nödvändig. a Stadsfullmäktige hafva beslutit inköpa t för torganläggningen den del af qvarteret Barnhuskällaren, som ligger öster om denc linie, hvilken Clara Strandgata vid sin ut-s dragning i norr kommer att bilda. Vil! kunna således höraf finna, att anläggninN gen af ett salutorg invid och i kommuni-,, kation med jernvägen kommer till stånd. s Låtom oss nu se, huru hållbart det påstå-h ende är, hvilket vid samma tillfälle för-! föktades, nemligen att Stockholm under de d narmast kommande 100 åren ej behöfver något); större handelstorg, än utrymmet på den in-)n köpta delen af qvarteret Barnhuskällaren med-u gifver. u Den för torget afsedda delen af detta qvarter har en bredd af 337 fot samt (då ) b0 fot blifvit afdragna för utläggning af Ciara Strandgata) en längd intul jernvä-s gens gräns af 448 fot på södra och 590 fot o ä den norra ändan, elier en areal at cirka ?9 170,000 qvadratfot. Om nu i lyckligaste fall en vexel anlägges vid den nörra sidan; för inledande af jernvägsspår å torget, sålda måste man ju nödvändigt afse en plats förb densamma och hvilken icke får occuperas.o Torget kan således i lyckligaste fall icke ; blifva öfver 150.000 qvadrat:ot; men kan d eller vill icke jernvägsstyrelsen lägga enl, vexel midt i den betydliga krökning, som l ft banan bildar i sin utläggning öfver qvar-h teren Lagerbärsträdet och Barnhuskällaren,b utan fordrar att torgspåret skall utgå från? len punkt invid Gamla Kungsholmsbrogaan, hvilken vii en styrelsens projektrit-1 ning sett upptagen, så reduceras arealen d ör sjelfva torgplatsen ganska betydligt. — 8 Vi vilja dock antaga, att detta hinder icke V ippstär utan att torgarealen kan bli 150,000 ot ell r hälften större än den areal som gy Hötorget inom ramen af der befintliga hus ty omfattar. de Hötorget borde vara minst dubbelt sålse stort för den trafik, som der redan finnes ; h nen om nu alla de torgvaror, hvilka, sågj som man har rättighet tro, kunna komma fa ned jernvägen då den blir färdig, skullede vilja söka sig en plats äfven på Hötorget, re mru skulle man då bete sig? För att! slippa denna ytterligare trängsel är man således betänkt på att anlägga det nya torp: set, och med detsamma ditflytta den han-ve lel, som Hötorget nu icke rymmer, men om! hc mu alla de, hvilka nu stanna på Hötorget, re sla does 2 arr gr oo OF