Aftonbladet – 27 april 1865, sida 3

Article Image
En ny skandinavisk jernbana. Vi ha förut flera gånger omnämnt der för omkring halftannat år sedan föreslagne jernbanan från Frövi station af Köping— Hultvägen norrut till Falun och Siljan, ge: nomstrykande ett malmfält af omkr. 11 mil: längd, som den berömde geologen D. Forbes förklarat för ett af de största på hela jor. den samt förenande detsamma med Siljans. dalens nära 200 qvadratmil lätt åtkomliga och goda kolskogar. Detta förslag, atti stort tillgodogöra averges största rikedomar af bergsoch skogsprodukter, har utomlands väckt uppmärksamhet samt hitlockade under fjolårets lopp flera af dess affärsmän, bergsidkare samt grulingeniörer. Man väckte :j England förslag att bilda bolag till banans byggande — icke mindre än 18 mil till en anläggningskostnad af omkring 20 millioner rdr — och i dessa dagar ha flera engelska kapitalister samt ingeniörer hitkommit för delinitivt afslutande med ortens kommuner om fri upplåtelse af mark samt öfriga vilkor för jernvägens omedelbara byggande. Så snart utsigterna börjat Jljusna för Frövi—Falubanans realiserande, vaknade äfven Westmanland och sydöstra Dalarne samt föreslogo ett jernvägssystem, som snart är undersökt samt både ur statistisk och lokal synpunkt gifvit lofvande resultater. Detta sistnämnda system är af mera direkt intresse för Stockholm, emedan det utmynnar vid Westerås och sålunda kommer att gifva en väl behöflig tillökning åt hufvudstadens både export och import. Röster från Dalarne och Jemtland ha på sednare tiden förordat en ytterligare utsträckning från Siljan åt Jemtland samt Throndbjem, och man lär pu inom Jemtland ämna välja direktion, för att på bästa sätt befrämja den föreslagna banan. Jemtarne äro ett kraftigt folk, som dertill under sednare decennier haft lyckan attega af våra dugligaste landshöfdingar, och förena de sig med thronderna, hvilka nu till amtman ega den utmärkte Motzfeldt, är det ingalunda omöjligt att inom en snar framtid Norge äfven kan nordanfjells bli genom en jernväg förenadt med Sverge, och Jemtland sålunda kunna utveckla sina stora tillgångar samt skaffa dem god väg till sin naturliga hamn. Utsigterna för denna bana äro långt bättre, än man vid första uppslaget tror, och de skildras på följande sätt i Jemtlands nya Tidning: Jemtland kan aldrig egentligen förkofra sig endast på jordbruk, dels för sm aflägsenhet från allmänna handelsplatser, äfven derför, att dess knappt 4 månaders sommar fordrar för samma produktion dubbelt så stor arbetsstyrka som Skåne eller södra orterna med 8 månaders som: mar; men deremot täres fyrdubbelt på inkom: sten under den dubbelt längre vintern. Derför måste Jemtland, om det skall gå framåt, hafva binäringar (jag vill härtill e räkna skogssköf

27 april 1865, sida 3

Thumbnail