Aftonbladet – 26 april 1865, sida 3

mens PR gom er or Re Po TN Ken a i I Jago, bygdt med mera Toch öfversky; korridor, till hvilken för att på så sätt få luftdrag och svalka. i San Jago. stolar I särskildt skjul. befästadt äfven mot landsidan, och dess äldre del — intra muros? — betäckes i denna riktning af en från la Punta? till innersta spetsen af hamnen gående stark bastionerad linie. Under tidernas lopp har dock det gamla utrymmet blifvit staden för trångt, och den har derföre så småningom bredt ut sig, så alt dess nyare del — estra muros? — såväl i hvad utsträckning som betydenhet för öfrigt beträffar, numera täflar med sin äldre granne. larne skola derföre nu raseras och grafvarne igenfyllas. Havanna, intra muros, är liksom San r i ekugga än på frisk luft och utrymme för en litlig trafik; ty de flesta gatorna äro mycket smala, Ei af från ena sidan till den andra s De ha hittills vanligen varit macadamiserade, men man sätter dem nu med tuktad sten. Alven trottoarerna äro ytterst smala, eller ock saknas de helt och hållet. Den stora mängden af boningshusen ha, liksom i San Jago, endast en våning, med stora och lågt ner gående, gallerförsedda fönster. De ansenligaste ha dock två våningar och äro byggda i fyrkant, på så sätt i midteni inneslutande ett slags borggård en miniature, der oftast nägra tråd eller buskväxter med praktfulla blommor, som lysa genom den öppna porten, äro planterade. Bottenvåningen upptages af stall, kök, förrådsrum etc. Efter att på en rymlig trappa ha uppkommit i öfra våningen, befinner man sig uti en kring hela huset gående, mot den fyrkantiga gården öppen alla r.m ha dörrar, VN MESA Huru personer med oförslöade luktorganer kunna finna sig vid att ha stallet placeradt I på sätt jag nyss nämnt, är svårt att förstå. Rummens inre anordning är densam : a som Samma stela rad af gungoch samma för svalka beräknade möblerivg i öfrigt. Mattan täcker på sin höjd en liten del af det i rutor af svart och hvit marmor inlagda golfvet. Hälften af stora ingången upptages oftast af 7volanten?, för hvilken det aldrig tyckes finnas något Jag har hört, att den till och med ibland har sin plats i fa niljens hvardagsrum, men är ej i tillfälle att efter personlig observation bekräfta detta. Man har i Havanna vid större middagar ett eget bruk, att, innan desserten sättes på bordet, afbryta måltiden, för att under en fjerdedels timma eller så omkring promenera, konvergera eller röka. Man återvänder derefter till matsalen, der bordet under tiden blifvit iklädt ny gestalt och nu står svigtande under bördan af öns talrika fruktsorter, såsom apelsiner, ananas, cananas, guayavas, mameys, zapatillas m. fl., såväl ?au naturel som preserverade, samt andra sötsaker, för hvilka man i allmänhet på Cuba är mycket svag. En stor fabrik för beredande af fruktsylter och dylikt finnes i Havanna. Den kallas ?La Dominica?, är vida beryktad och bereder med ångkraft otroliga syltqvantiteter, såväl till förbrukning på ön som för export. Havanna, som har en folkmängd af öfver 200,000 personer, kan med skäl anses för en bland de rikaste städer i förhållande till sin storlek, icke blott i Amerika, utan i verlden. Alla tecken antyda detta äfven för det mest ouppmärksamma öga. Mängden af handelsfartyg i hamnen; de vid de förnämsta gatorna, såsom Ricla, Obispo, OReilly, Officios, Mercaderes etc., talrika butikerna för guldsmedsoch juvelerarearbeten samt andra lyxartiklar af dyrbaraste slag, hvilka endast kunna finna afsättning der mycken rikedom är hopad; den ofvan omnämnda skymningsåskan? af präktiga ekipager med kuskar i rika livreer; de herrliga villor eller ?quintas?, som omgifva staden och isynnerhet träffas ymnigt omkring Cerro, en at Havannas förstäder — allt tillkännager en höggrad af materiel välmåga. I stället för att handelsbutikernas skyltar annorstädes pläga bära egarens namn, har hvarje liten salubod på Cuba, liksom värdshusen hos oss, sitt eget namn inskrifvet på skylien, jemte det till och med vid den obetydligaste skräphandel vanliga tillägget: por mayor y menor?, d. v. s. i parti och minut. Damer göra sina uppköp sittande i volanten; ty allmänna bruket tillåter ej att för dessa bestyr stiga ur. Hulvudet täckes sällan ens af dem lätta svarta slöjan, utan ä nästan alltid bart, liksom hals och armar, och klädningen, hvaraf en del får hänga utom volanten, är af den allra lättaste beskaffenhet. På detta sätt ser man öfver två engelska mil länga dubbla palmalln El Paseo de Taeon?, en charmant promenadplats, som prydes af marmorstatyer och fontäner och öfver hvilken havanneserna med skäl äro stolta. Olikt mot hvad som är fallet i engelska och nordamerikanska städer, är Havanna uppfyldt af schweizerier och cafeer, hvilka aldrig sakna kunder. Bland dessa tränga sig oupphörligt — liksom för öfrigt man nästan ingenstädes af dem blir lemnad oantastad — styrelsens agenter för försäljning af lotter till det stora lotteri, som årligen inbringar närr två millioner dollars i statskassan. Ehuru det bedrifves med fullkomlig ärlighet, så är icke destomindre, eller måhända just till följd deraf, dess morali-. ska verkan på befolkningen särdeles skadlig, och den faderliga? spanska styrelsen har verkligen lyckats att göra spelpassionen allmän inom alla klasser af öns invånare. Äfvenledes synnerligen väl lämpade att skada den allmänna moralen äro de ofta förekommande tjuroch tuppfäktningarne. Hvarje större stad har sin plaza de toros? och sin ?valle de gallos?. Vi fingo ej under vår vistelse i de cubanska hamnarne tillfälle att se något af dessa för spanska halfön och dess kolonier egendomliga nöjen?; men man sade mig att, åtminstone vad den förstnämnda sorten deraf beträffade, förlusten ej var stor; ty om man än ej, som jag sett ske i Portugal, genom att sätta bollar på tjurens horn beröfvar hans vapen deras kraft och sålunda förvandlar striden till ett fegt djurplågeri, så bära dock dessa skådespel på Cuba en vida lumpnare och oädlare prägel än i Spanien, och tju-! dem om aftnarne åka fram och åter uti den