Aftonbladet – 26 april 1865, sida 2

— Alreikska testamentet. I Upsala Posten berättas: Beträffande de 10 för Upsala universitet stiftade stipendierna, å 40 tunnor hvardera, föreskrifver testator, att 6 skola tillkomma arbetsklassens eller allmogens söner, 2 civile tjenstemäns och 2 presteller skolläraresöner, alla af ofrälse börd. Stipendiaterna skola föröfrgt vara födde i Öster götland och tillhöra Östgöta nation i Upsala, med undantag af civile embetsmäns söner, hvilka begge, om de äro söner af till landtmäteristaten hörande personer, icke endast kunna vara födda hvar som helst och tillhöra hvilken nation som helst utan också, om de föröfrigt äro behörigen qvalificerade, hafva förmånsrätt. De stipendier deremot, som framdeles blifva stiftade genom öfverskottet af de donerade egendomarnes afkastning, sedan de nu bestämda stipendierna bifvit utbetalade, komma endast allmogens söner af Östgöta nation till godo. Stipendierna få åtnjutas r. Filosofie kandidat är icke kompetent att söka, men annars äro stipendierna företrädesvis just bestämda för dem, som taga filosofiska graden. Medhinnes icke detta få tre år, kan ett års prolongation erhållas, hvilket också gäller, då filosofie kandidat, som innehar ett af dessa stipendier, åstundar undergå kandidatexamen i någon af de öfriga fakulteterna. Stipendiaterna tillsättas af akademiska konsistoriet, sedan Östgöta nations inspektor samt seniorer hvardera särskildt sina skriftliga yttranden afgifvit. — ——— — Storkar på Gotland. Från Wisby skrifves den 21 April: Af 8 stycken storkar, som för ett par dagar sedan bemärktes 1 Sanda pastorat (omkring 2 mil S. om Wisby), styrde beklagligen 6 snart sin färd till andra trakter, men 2 (hane och hona) hafva artigt stannat qvar och tyckas vilja bygga sig bo på en gammal halmstack vid Botvede i Sanda socken. oo— Gatumassacker i Madrid. Ett blodigt skådespel har nyligen blifvit uppfördt på Madrids torg och gator af en jemtörelsevis obetydlig anledning. Universitetets rektor, hr Montalvan, hade plötsligt blifvit afsatt, för det han vägrat etterkomma regeringens befellning att gifva professorn i historia Emilio Castclar en tillrättavisning, utan tvärtom kraftigt satt sig emot regeringens beslut att afsätta Castelar derföre att han var redaktör af tidningen Democracia. Sisom skäl för sin vägran uppgaf rektorn, att ehuru professorn stod under hans öfverinseende beträffande sina professorspligter, stod han deremot icke under hans uppsigt i fråga om hvad han skref i tidningarne, samt om han brut:t mot lagen, borde han ställas under åtal inför domstol. Montalvan anses i Madrid för en representant af den frisinnade, hans efterträdare, i arkisen af Zafra deremot för den reaktionära ristningen i undervisningsväsendet. Uppretade öfver sin mycket omtyckta rektors afsättning, beslöto studenterna egna honom en lysande serenad den 8 dennes och göra honom en present. Regeringen gat till en början tillåtelse till serenaden, men befallde sedermera polisen att förhindra den. Studenterna tågade då omkring på gatorna, emellanåt ropande ?Viva Montalvan?, men dock utan att åstadkomma någon annan oreda, än hvad en folksamling på gatorna nödvändigt skall göra. Militären ryckte nu ut och skingrade dem. Följande dagen, söndagen, var temligen lugn; de allmänna promenaderna hvimlade såsom vanligt af folk; och drottningen vandrade omkring i Fuente Castellana. Men på måndagen gick det allvarsammare till. En brefskrifvare från ätnsön TRI II LA 4.