Aftonbladet – 25 april 1865, sida 3

Erigsbefälet. Vid på eftermiddagen den 10 April hållet fortsatt sammanträde för öfverläggning i fråga om Iberedningsafdelningens betänkande, rörandee ordnandet af armens pensions-: väsende, begärrdes först ordet af Kaptenen frin. K. E. Lejonhufvud, som förklarade sig instämma i de af beredningsafdelningens majoritet i de båda första punkterna framställda förslag samt yrkade återremiss å betänkandet, på det afdelningen måtte blifva i tillfälle att på grund af berörde punkter utarbeta nödigt förslag i ämnet. Ötfverste JIosensvärd instämde hufvudsakligen i de a! generalmajoren af Klint under förmiddagens plenum yrttrade åsigter, förklarade sig ej vilja bestrida cde fakta beredningsafdelningen 1 sin historiska utredning af äreudet meddelat; men sade sig iccke kunna godkänna alla de deraf af afdelningen hemtade slutsatser, och tyckte sig hafva funnit hure.som genom he!a den historiska delen at betänkzsandet ginge en ton af vemod, en klagan öfver Hidna oförrätter. Talaren anförde några exempel, hvarigenom han önskade visa att ätskilliga af dessa fakta voro tvifvelaktiga. Pensionskassans fond vore att betrakta endast såsom ett öfverskott eller en behållning å de medel, som för armåns pensionering varit afsedda; och då fonden endast för nämnda ändamål användes, kunde väl någon anmärkning mot dispositionen icke skäligen ifrågakomma. Då armens pensionskassa bildades, ingingo statens och armens bidrag till densamma med väsentligen olika belopp, i det statens bidrag utgjorde omkring 96,000 rdr, under det armens uppgingo till icke mindre än omkring 260,000 rdr. Det ar då naturligt att förvaltningen af denna inrättning ötverlemnades till armen. Förhållandet är nu väsentligen olika eller rättare helt och hållet ombytt, hvaraf en naturlig följd borde blifva att förvaltningen återginge till staten. I betraktande af pensionsinrättningens nuvarande beskaftenhet fann talaren ej oriktigt att vid aflemnandet framställa vissa vilkor eller önskningar, såsom om fastställandet af ändamålsenlig pensionsstat m. m., dervid öfversten ej heller ville motsätta sig angilfvande af vissa pensionsbelopp. Beträftande enkeoch pupillkassan ansåg talaren att, om densamma komme att bibehållas, borde hon lämpligen understödjas; men pensionskassans anlitande dertill borde dock endasti önskningsväg ifrågasättas, samt yrkade slutligen återremiss å afdelningens betänkande. Generalmajorien Westfelt uppläste ett anförande, hvari han förkllarade sig i hufvudsak biträda de af beredningsaffdelningens minoritet uti dess reservation uttalaade åsigter för reglerande af armeåns pensionerring. Sedan diskusssionen förklarats slutad framställdes proposition på bifall till betänkandets första punkt, hvilken 1med blandade ja och nej besvarades. Efter deet votermg blitvit begärd, erinrade ordförandeen, att japropositionen innebure reglementstörämdring och således erfordade en luralitet af tre femtedelar för att blifva krigsefälets beslut, hvarpå voteringen utföll med 28 ja mot 68 nej, hvadan förslaget blef af krigsbefälet ogilladt. Derpå beslöts att först till afgörande företaga de i afseende å första punkten afgifna särskilda förslag. Vid först anställd votering om generalmajor af Klints förslag till redaktion af första punkten, atgätvos för detsamma 53 och mot det 43 röster, hvadan, då ej den erforderliga pluraliteten af tre femtedelar ernåtts, förslaget var ogilladt. Proposition å bifall till öfversten frih. Klinckowströms förslag blef med öfvervägande nej besvarad, äfvensom propositionen om bifall till öfverste Stäls förslag. Härefter framställdes proposition å bifall till öfverste Nordensvans förslag, och detta blef af krigsbefälet godkändt. Då andra punkten af beredningsafdelningens förslag blef föremål för votering, utföll denna med 34 röster för och 62 mot detsamma. Proposition å bifall till tredje punkten blef med öfvervägande nej besvarad.