Aftonbladet – 22 april 1865, sida 2

tyckte sig läsa vana vid och böjelse för alla upptänkliga brott. PStig fram, min vän?, sade Rosas, som kastade en hastig forskande blick på vännen.y God afton — om ers nåd tillåter.? Stig fram. Manuela, gif kommendanten en stol. Corvalan, ni kan gå. Manuela sköt fram en stol till bordshörnet, hvarigenom Cuitifio fick sin plats emellan henne och Rosas. Vill ni dricka något?? sade diktatorn. 4Jag tackar, ers excellens.? Manuela, slå i ett glas vin.? Då Manuela fattade vinbuteljen, uppvek Cuitifio i detsamma sin poncho och tog ett glas som han framräckte. Manuela kastade en flyktig blick på handen, som höll glaset, men började dervid darra så att hon slog mer än hälften af vinet på bordet i stället för i glaset. Cuitifios hand och arm var blodig ända upp till armbågen. Rosas bemärkte det också genast och en glädjeblixt upplyste detta ansigte, eljest förmörkadt af samvetsqvalens eviga moder. Manuela var dödsblek och flyttade ofrivilligt sin stol längre bort från Cuitifio. YHvad har ni haft för er i afton, vän OCuitifio?? frågade Rosas, utan att se på den tillfrågade. Som ers excellens befallde mig att komma tillbaka så snart jag uträttat mitt uppdragen Hvilket uppdrag?? Huru, ers exellens har då glömt...? ?Ahl! Jag bad er rida bortåt El Bajo, det var sant! Merlo hade berättat Victorico, jag vet icke hvad, om några som ämnade förena sig med den vilda unitarien Lavalles här, och nu påminner jag nå att jag bad er se efter huru saken förhöll sig, ty Vietorico är nog pålitlig federalist, men han sofver hellre än han vakar, det kan ej nekas. Nåväl, ni begaf er således till E Bajo?? Ja, sedan jag naturligtvis först öfverenskommit med Merlo hvad som var att