Aftonbladet – 15 april 1865, sida 2

I samma ögonblick hördes hästtraf utanör porten och allas uppmärksamhet fängslales häraf, med undantag af doktor Alcortas. Läkaren fortfor att med orubbligt lugn och stadig hand anlägga förbandet. Lemnade ni brefvet åt honom sjelf? sade Daniel till Pedro. Ja, seiior, åt honom sjelf.? Gå då och se efter hvem som stannade här. Det kan ej vara någon annan än min betjent.? Pedro gick och återkom genast med en yngling at aderton eller tjugo års ålder, med hvit hy, svarta ögon och svart hår, med på en gång skarpsinnig och skälmsk uppsyn, och som oaktadt stöflor cch svart halsduk belt och hållet bar prägdn af en slättens son, det vill säga en gaucho. Har du medfört alltsammans, Firmin?? frågade Daniel. Ingenting felas, setior, jag försäkrar er det, svarade Firmin och lade en liten kappsäck på en stol. Daniel upptog först de kläder Eduardo kunde behötva, lemnade dem åt Alcorta och begaf sig derpå in i nästa rum, der han skyndsamt tvättade blodet af sina händer och klädde om sig i de kläder Firmin åt honom medfördt, allt under det han gaf Pedro noggranna befallningar att uppbränna alla Eduardos och hans egna blodiga kläder, aftvätta golfvet i salen m. m. utan att dervid väcka det öfriga tjenstefolkets misstankar. Emellertid meddelade Eduardo i få ord doktor Alcorta de tilldragelser som vi ofvanför utförligare beskrifvit. Alcorta åhörde honom ta-:kfullt med armbågen hvilande på bordet och hufvudet stödt mot handen. Han anade i denna natts ohyggliga strid begynnelsen af den tidrymd, full af brott och