Aftonbladet – 7 april 1865, sida 2

STOCKHOLM den 7 April I norska Aftenbladet förekommer en längre med stor sakkännedom skrifven upp: sats under rubrik: Hvad ha vi vunnit och hvad ha vi förlorat genom den nya franska handelstraktaten ? Vi meddela derur nägra utdrag, för så vidt de kunna vara af intresse för våra handelsförhållanden. Sedan författaren dels uttalat sin glädje öfveratt traktaten med Frankrike ändtligen blifvit afsluten, och dels antydt att traktaten från svensk sida af ett här befintlig: parti, som fått insteg i en af våra tidningar, rönt motstånd, erinrar han attskyddssystemet icke i Norge hunnit slå rötter och framkalla något parti, hvadan fruktan för utländsk konkurrens derstädes icke varit märklig. Han anmärker dock att äfven i Norge finnas representanter för några specialintressen, hvilka anse sig sårade af traktaten, enär de ogerna vilja erkänna att det, som befrämjar det allmännas nytta, ilängden alltid befordrar den enskildes. Handelstraktaten — yttrar förf. — är i dubbelt afseende fördelaktig för Norge dels genom de medgifvanden, som Frankrike gjort till förmån för Norges (och äfven Sverges) skeppsfart och handel, och dels genom de framsteg på frihandelns bana, som Frankrike affordrat Norge. I förstnämnda afseende är Norges fördel så mycket större än Sverges, som handeln och skeppsfarten på Frankrike äro af större betydenhet för det förra än för det sednare landet. Bland de koncessioner, som de förenade rikena betingat sig af Frankrike, är den i afseende på skeppsfarten af ojemförligt största betydenhet. Tillförene har den varit underkastad särdeles tryckande vilkor — så tryckande, att den norska flaggan var i fara att blifva undanträngd i de franska farvattnen. Ett norskt fartyg t. ex. på 100 kommersläster destineradt till fransk hamn måste i medeltal erlägga i skeppsafgifter 1150 franes mera än ett franskt af samma storlek som införde en last i fransk hamn. Till följd af sjöfartstraktaten är nu tonnageafgiften nedsatt från 3 francs 75 cent:s och 20 procents tillägg pr tonneau till 75 dito d. v.s. från 2 rdr 41!o öre till 25!2 öre rmt. Det hittills varande skyddet för den franska skeppsfarten blef ännu större derigenom, att de vigtigaste införselsartixlarne derjemte voro belagda med en betydligt högre tull, när införseln verkställdes med oprivilegierade fartyg. Efter en redogörelse för den tull, som trävaror förut dragit i Frankrike, visar Aftenbladet, att för en dit införd trälast på 100 kommersläster uppgingo skeppsafgifterna jemte differentialtullen från 1207 fr. 60 c:ts till 1879 fr. 60 c:ts efter trävarornas beskaffenhet, hvaremot tullen å trävaror nu i det väsentligaste är upphäfd, och tonnagen nedsatt till 75 centimer pr tonneau. Då bruttofrakten för en trälast om 100 kommersläster från Norge till Fraukrike i medeltal beräknas till 6000 fr., synes deraf lätt huru tryckande de äldre afgifterna varit. Oaktadt de fördelar, som Frankrikes skeppsfart på Norge erhållit, var den dock ända till 1857 särdeles obetydlig; men den her sedermera stigit i en förvånande grad under det att omvändt den norska aftagit. Såsom exempel härpå anfö