Aftonbladet – 7 april 1865, sida 2

-Jemedan det kan tjena till någon upplyslandet: .) Fabrikanter, kapitalister och andra — säger han — hvilkas fördel det är att få arbete till Igodt pris, hafva skickat agenter och kommisIsionärer ibland ,eder, hvilka genom annonser Joch kungörelser söka ints I I borta. I bören likväl lätt inse fabrikanternas loch kapitalisternas bevekelsegrund till detta utHE ff ee Set ee Wr wi :lland hafven I husrum och bränsle för så godt ss TT oöör or 88 FE I kan hafva efter att ha arbetat 12 eller 14 timJarbete?. Tning i tvister sådana som denna, än den Isom ansedda män kunna tillåta sig i egenlordnat: erhålla understöd af föreningens kassa. De, jlö som icke tillhöra föreningarne, söka sin ut-re komst i andra yrken, i f-ll de kunna ficna til arbete, och åtskilliga bereda sig tillfälle att utvandra till Amerika. til Gateshead-föreningens verkställande ko-oc mite förfor i öfverensenstämmelse med det öfliga bruket, d. v. s. den utdelade under-!G stöd åt de medlemmar, som öfvergifvit sina I L. arbeten, och utfärdade uppmaningar till alla Unions-Trade i Storbritannien att bispringa dem, hvarjemte den fortfor att mottaga 2 sammanskott af de medlemmar af föreningen, ne hvilka hade gått in på lönenedsättningen. Detta kunde fabrikanterna icke med overksamhet åse. Det understöd, som af derasa! arbetare lemnades åt de sysslolösa arbetarne de i Norra Staffordshire var egnadt att upp-S muntra och utbreda striken till andra di-st strikter. De förenade sig således å sin sida och beslöto en allmän lock-out, d. Vv. 8. verkstädernas tillslutning och arbetarnes afa skedande. rt Om fullkomlig enighet hade egtrum mel-14q lan de båda Unions-Trade skulle fabrikan-!y terna nödgats gifva vika eller underkasta sig ofantliga förluster. Nästan alla jernverk arbeta på besiällning och ha afslutat kon-u trakter inom och utom England med be-n stämda leveranstider, för hvilkas öfverskri-f dande äro utfästade ofantliga viten, i stånd ! att ruinera äfven de mest solida hus. Menn under det att den nordliga föreningen för-r for i enlighet med sina stadgar, förmådde lv deremot den södra sina medlemmar att ome a delbart gå in på en förlikning, öppnade underhandlingar med fabrikanterna och föreslogo en vänlig uppgörelse genom skiljedomare. Detta gaf ökad styrka åt fabrikanternas ställning, så att deras komit bemyndigade hrr Lloyds Foster i Weddnesbury att åter tända sina masugnar och återkalla sina arbetare. Dessa, oroliga öfver oenigheten: mellan deras föreningars verkställande komitter, sågo sig föranlåtna att gå in påli lögonblicket hade dock ifvern att utvandra Ifentliggörandet af ett bref från en engelsk I grufarbetare, som vistats uti Amerika i åtta lönenedsättningen och förbundo sig att upphöra med sammanskotten åt de kamrater, som fortforo att göra strike. l Sålunda har, ä ena sidan, egt rum ettlj första öfverträdande af den mellan fabrikan( terna träffade öfverenskommelsen, och, ål1l andra sidan, en första dagtingan å arbetar; nes sida. Man har hoppats att detta skulle l: vara förebudet till en allmän förlikning s mellan arbetsgifvare och arbetare, mellsn kapitalet och arbetet, och under nägra da-l; gar syntes utsigterna dertill ha i icke så ringa grad ljusnat, synnerligast till följd af lord Lichfields bemödanden vid möten och sammanträden att förmå båda parterna att gå in på sakens hänskjutande till skiljedomare; men enligt de nyaste underrättelserna hafva arbetarne vägrat att gå in härpå! och den bedröfliga ställningen kommer alltså att fortfara, ingen kan säga huru länge. Emellertid sysselsätta sig arbetarne itrigt med utvandringsplaner, dertill eggade af agenter från diverse håll, synnerligast från Förenta Staterna, der man förespeglar dem lysa de aflöningsvilkor, framhållande att i Amerika betalas 6!2 dollars för puddling af samma slags jern, hvarför i England endast betalas 9 sh. 6 pence, hvarjemte arbetaren åtnjuter i Amerika pohtiska rättigheter, som han icke eger i England. För till Amerika något svalnat till följd af ofär och som skrifver till sina kamrater i lning för de utvandringsiystna äfven här i England följande, som vi här återgifva, a den engelska grufarbetaren och andra arbetare, att Amerika för närvarande är hardt nära ett jordiskt paradis; att om här i Amerika det tusenåriga riket icke redan kommit, är det åtminstone icke långt sändande af agenter. Den är, att skaffa god tillgång på arbetare och derigenom tvinga ned arbetslönerna. De må säga er att ni här få mycket hög aflöning, hvilket också må vara fallet med några ibland oss; men de akta sig att omtala för eder att allting som vi behöfva köpa också står högt i pris. Jag har i öfver 20 år arbetat i kolgrufvorna i Durham och Northumberland; derför känner jag ganska väl till de svårigheter i hafven att kämpa emot. Jag har arbetat åtta år i kolgrufvorna här i landet, så att jag anser mig i stånd att bedöma en grufarbetares belägenhet både här och i England. I Engsom ingenting — omkring 13 shillings om året; I hafven kostnadsfri läkarehjelp i händelse af olycksfall, och på några ställen 5 sh. i veckani sjukhjelp; I hafven dessutom — hvad som icke kan med några penningar betalas — glädjen att lefva bland edra slägtingar och vänner, och vanligen hafven I äfven ett litet tarfligt läsrum, der I kunnen angenämt och nyttigt tillbringa edra Jediga stunder. AA undra sidan har jag här för sista året betalt 90 dollars i hushyra och omkring 40 dollars för bränsle; här finns ingen läkarehjelp, såframt man icke sjelf bekostar sig den; här gifves ingen sjukhjelp, här finnes intet läsrum, der man kunde tillbringa en ledig stund, ifall man hade någon, hvilket man svårligen mar om dagen, ifall man är lycklig nog att ha Det behöfver icke tilläggas, att engelska regeringen icke blandar sig det ringaste i denna vidtutseende strid. Allt får ordna sig på den fria öfverenskommelsens väg, och det kan icke falla någoå menniska i England in att påyrka ett våldsamt ingripande från myndigheternas sida hvarken i den ena eller andra riktningen. Engelsmännens rättskänsla tillåter icke någon annan inblaudskap af medlare och rådgifvare. K, M:t har, enligt Posttidningen, under den 5 innevarande månad utnämnt och förvid Andra lifgardet till underlöjtnant, utee EE TT Mr a AA