Aftonbladet – 3 april 1865, sida 2

signalementet på en person, som befunnits mnehafva dylika sedlar, och man j skickade omkring på hotellen och efterhörde om nägon persona med sådant utseende der tagit in. Man kom slutligen till det ställe der han verkligen logerade, man erhöll erforderliga upplysningar, man passade på brottslingen då han hemkom och man grep honom. På samma sätt lärer det väl äfven framdeles behöfvas helt andra mått och steg än attstudera uppgifterna till passbyråen om polisen skall lyckas uppspuna och gripa brotislingar som hitkomma eller härifrån afvika. De fall, som af ötverståthållareembetet antydas, i hvilka dessa uppgifter kunna vara af vigt för polisen att ega, skulle möjligen hafva någon betydelse om man hade någon visshet att alla resande blefve på sådant sätt anmälda, men då nu icke ens öfverståthållareembetet föreslår att detta skulle framdeles ske och då man kan taga för afgjordt att minsra antalet resande blefve anmälda, förlora äfven dessa skäl helt och hållet sin betydelse oc ingaste hinder synes möta föra nmälningss yldighetens fullständiga afskaffande och de äsyftade koutrollernas inskränkning till hvad som i mantalsförordningen finnes stadgadt.