Aftonbladet – 1 april 1865, sida 3

lorst på Senaste MHacnh alcluppteptt ST. heders, och oljefärgsporträtt, ja, bur månSt oen har råd att ega, eller kan skaffa siglet vågon bättre samling af sådana? Man hars säledes litogrefierat och äfven i värt land ernätt ganska vackra resultat (se t. ex.! Sandbergs galleri m. fl.); men ändock harv! alltid den verklige konstkännaren vida fö-!) redragit de gamla graverade eller målade lf porträtien. Nu ha vi likväl fått oss en ny märkvärdig konst, fotogratien, som nog JiI! tet hvar känner till, ehuru kanske icke alla D veta, huru mångsidigt användbar den är. d Bland många andra saker duger den all-h deles förträifligt till att i de noggrannaste ö och finaste detaljer kopiera gamla koppar-!( stick och taflor, äfven i den minsta skala, !? och det är denna dess egenskap hr Josephb son använder i det nya galleri, hvars ele-! ganta första häfie ligger framför oss. Det di erbjuder konstvänner och älskare af fosterb landets stora minnen en samling af 80 por2 trätt, fromställande svenska konungarne och h drottningarne från och med Gustaf I samt 50 al Sverges märkvärdigaste män; men b detta i fotografiska (naturligtvis förmin-tj skade) kopior efter de berömdaste och bäh sta samtida gravyrer och målningar, således iP med en garanti för autenticit och trohet. i! som ej kan presteras af någon annan bland !! de s. k. mångfaldigande konsterna. Pill-I. fället att sålunda för ett jemförelsevis 4 billigt pris förskaffa sig en samling trogna efterbildningar at de yppersta svenska por-1 trätt bör vara särdeles kärkommet för månoen, isynnerhet då man vet, huru högt de le goda kopparsticken och än mer de målade o porträtten betalas. Det nu utgifna häftet !— innehäller goda kopior ar fyra ypperliga r porträtt: Gustaf II Adolf och Axel Oxen. lä stjerna, efter Mirevelts original stuckna 118 koppar af den utmärkte gravören Delf 1633 9 och 1636, Maria Eleonora af okända mästare, 5! men måad i sitt 30:e är och graverad samS! tidigt, samt Christina, afbildad af den för-ti wräfflige David Beck, van Dyks bäste lärd junge, och graverad 1649 i Stockholm af Jeremias Falck, numera erkänd för en at det århundradets allra förnämsta gravörer. ti Det noggranna angifvandet af originalet till k hvarje porträtt är af vigt och intresse och försjenar särskild tacksamhet, isynnerhetp som detta, oss veterligen, ej förut skett ila något svenskt porträttgalleri. Vi tillönska lic hr Josephson framgång i sitt arbetsamma d och dyra företag, som, om det fortsättes a med samma smak, urval och omsorg, som första hättet lofvar, verkligen kommer attly hedra svenska fotogratien och sprida kunskap om den svenska konsten, särdeles dess äldre, tyvärr alltiöra litet kända tidehvarf. Bunsens Bibelverk. Achter Halbband. Zweitelg Helite Herausgegeben von H. J. Holsmann. I J Leipzig 1864. 3 Med detua häfte är öfversättningen ochlo den tortlöpande förklaringen af nya testamentet fullbordad. Af gamla testamentet fi återstå blow några af de poetiska böckerna, s hvilka snart äro att vänta. Dermed är dåje detta stora verks första afdelning afslutad. ? Audra afdelningen blir rent kritisk och komY mer att särskildt innehålla bibelns historia k och Jesu letverne af Bunsen. Hvad Bun-lt sen ej sjelf hunnit utarbeta kommer, liksom ? slutet ut första aidelningen, att af hans vänner fullföljas i hans anda och med kännedom om hans åsigter, under ledning af protessor Holzmann, som, ehuru sjelf af en något friare riktning än Bunsen, likväl med sträng pietet fortgår i den af den aflidne utstakade banan. Kastar man nu en återblick på detta stora verk, så finner man genast hur ogrundad de ortodoxas beskyilning varit, att Bunsen åsyftat en religiös omstörtning. Han var liberal i kyrkoförfattningefrågan, men öfvervägande konservativ i teologien. Han var visserligen djupt och fast ötvertygad om ohållbarheten af den ortodoxa inspirationsläran och bokstaf:tron samt ansåg den teologiska reaktionen låvgt farligare för kristendomens bestånd, genom oupphörliga framkallanden af berättigade tvilvelsmål, än den djerfvaste kritik, hvilken han tilltrodde sig att med lärdomens och an.ens spen kunna segerrikt bekämpa; men afallt framgår, att B. ingalunda var någon men al ötvervägande ravonalistisk rigtnin-, utan fastmer, eldad af en varm tro på den bibliska uppenbarelsens oförstörbara sanning, icke äsyftade unnat än att frumkalla och befästa en äkta historisk och derför äfven sedligt törnuftig uppfattning af densamma i kristna församlingen. Och för att vinna denna församlivgs förtroende yrkade han kritikens berättigande och slut på allt slags trostvång. Man kan ock vara ölvertygad om, att, när den teologiska reaktionen, säsom detnu ser ut, i alla länder snart spelat ut sin roll, så blir Bunsens bibelverk kanske mer än något annat just den fana, kring hvilken den nya förnuftigare ortodoxien sluter sig. Ty med allt erkännande af kritikens rätt är dock Bunsen in praxi synnerligen betänksam och . accepterar ingentiog, om ej har den stora teologiska centern för sig. Kanske är det denna aning om den nya pretendentens framtida ställning, som gör den äfven häri för blindade ortodoxiens törargelse: ty annars borde väl denna ortodoxi inse, att Bunsens ställning är den enda, som med någon trygghet kan göra front mot den alltmer påträngande kritiken, hvilken just frodas al ortodxiens förnekelse at alla vetenskapens fordringar och dess metodiska vanställande af den äkta historiska uppfattningen. Nya bevis på bibelverkets stora varsamhet finner man i detta häfte, t. ex. angående del. s. k. pastoralbrefven, hvilkas paulinska ur-: sprung varit mycket betvifladt, älven af! konfissionelle teologer såsom Kahais. Bibelverket döljer ej tvitvelsmälen, men antyder lenda sättet lör äkthetens försvarande genom denna välvilliga vick: Aro dessa bref oäkta, så höra de till apostelns sista, ar apostelhistorien ej mer berörda lifstid, och då måste hans befrielse ur romerska fångenskapen nödvändigt antagas. På en för nyad resa till österlandet hade då brelvet till Titus och det första till Timothens tillkommit, under det att för andra TimotheusIbrefvet en andra och sista fångenskap i Rom I må lämpligast antagas.? Alven angående Ttnannnhoontvat antvdac I dan karta inladnin. I