det förra. Båda Asylerna stå nu inför en tack. Urmakaren Nils Malmberg, bördig från Kronovergs län och en längre tid boende häri Wexjö, hvarifrån han för några år sedan flyttade til Stockkolm, der han liksom här gjort sig känd ör flera mekaniska uppfinningar, är nu som bäst sysselsatt med att för hofvets räkning konstruera ett fortepiano af egendomlig beskaflenhet. In trumentets inre skala utgöres helt och hållet af stål, ungefär i samma genre som de välbekanta speldosorna, men enligt sakens natur i mångdubvel storlek. Tangenthamrarnes slag på deiskala sående stålbitarne, hvilka ersätta strängar. skola, efter hvad det försäkras, frambringa ett både starkare och vackrare ljud än ett vanligt fortepiano. Instrumentet lärer redan vara i det närmaste färdigt och ämnadt att begagnas vid en i lessa dagar väntad hoffest, hvaretter det förmos kon:ma att såsom kunglig gäfva öfverlemnas it hofkapellet. — I Lunds Weckoblad läses: En verksam och patriotiskt sinnad man, Martin Thunell, som i yngre åren med framgang idkat handel och sjöfart, inköpte sedan Bubbetorps gård i Rödeby socken af Fridlefstads pastorat, den han bebyggde och omsorgstullt odlade. Då hans äktenskap var barnlöst, bestämle han genom testamentariskt förordnande af den 14 och 24 December 1835, att sedan han och hans hustru, Ulrika Lov Östman, med döden afgått, Bubbetorps gård skulle på oflentlig auktion försäljas, och köpeskillingen lika delas mellan Karlskrona stad och Rödeby församling. Den lott som tillföll Rödeby, skulle enligt testators föreskrift användas för fattiga ärnlösa barns uppfostran till kristliga församlingensmediemmar samt goda och pålitliga tjenstehjon. Eiter enkefru Thunells den 24 December 1855, på dagen 20 år efter testamentets upprättande, timade död, försåldes på auktion Bubbetorps gård tör omkring 106.000 rår rmt hvaraf häliten tillföll Rödeby. oberäknadt 3000 rdr rmt hvilka Thunell med varm hand törut gifvit till fattiga barns uppfostran, och hvilken summa nu är lagd till den större testaments-fonden. Genom process, som väcktes at några bland de aflidnas slägtingar, och som med vanlig långsam gång släpades alla instanserna igenom, hindrades föramlingen under flera är att använda de donerade medlen. Detta skenbart onda hade dock det goda med sig, att räntorna under alla åren kunde ackumuleras. Härigenom har församlingen blilvit satt i stånd att inköpa en hemmanslott med betydlig egovidd och vacker skog samt att derpa upplöra ett prydligt tvåvåningshus, inredt till rum för lärare och lärarinna, sessio rum för styrelsen, biblioteksrum, skolsal, arbets sal, matsal och nattläger för eleverna m. m. Hemmanet har kostat 15.000 rdr. Dess lägenhet nära fasta skolan gör, att äfven denna kan anlitas för en eller annan lärjunge, ifall omständigheterna skulle dertill föranleda. Lärare och lärarinna, som båda ega ej blott skicklighet att undervisa i bok utan älven i handaslöjd, äro utsedda, och 20 elever, 10 af hvardera könet, antagna. Stitteisen är bestämd att öppnas den 1 April detta år. Den står under speciel tillsyn at konungens befallningshatvande 1 länet. Ett reglemente för inrättningens förvaltning är redan den 11 Juli 1864 at nyssnämnda myndighet faststäldt. Enligt 2 får stittelsens grundiond, temtiofemtusen rdr rmt, aldrig förminskas, utan endast de arligen inflytande räntemedien användas i den ordning regiementet föreskritver. Södra Sverge har säledes nu tvenne större, för framtiden betryggade räddningshus, båda tillkomna genom enskilda personers menniskokärlek och gifmildhet. Det ena har uppvuxit på Skånes bördiga slättbygd i Råby. det andra bland skogarne 1 det natursköna Blekinge i Rödeby. Det sednare tyckes äiven till namnet erinra om sam samtid och efterverld som lefvande minn värdar öfver sina oförgätlige stiftare. Må dera exempel tala till hvarje menniskoälskande hjerta! Må de uppmuntra till efterföljd från Haparanda till Skanör öfver allt, der omständigheter och tillgängar det medgitva! Vi skola da med glädje motse den tid, då ej blott hvarje provins och större stad utan kanske hvarje tfolkrikare kommun i Sverge har ett räddningshus.