Aftonbladet – 30 mars 1865, sida 3

AV VIOTTIER GUDTLG URI TAS III CLSKUNRA AULTISET, genom hvilka de tecken bildas, som meddela telegrammet. Tecknen bestå antingen af vissa inbördes ställningar emellan ett par magnetnålar, hvilka ställningar man gitvit betydelse af bokstäfver, siffror, 0. 8. V., kort sagdt af ett chifferspråk, som tolkas och utskrifves på vanligt språk, för att utfärdas såsom telegram; eller ock utpekar en visare på ett slags urtafla de med vanliga tecken på taflan utmärkta bokstäfver, siffror, m. m., hvaraf telegrau:met skall komma att bestå; eller ock — och detta är i Sverge det vanligaste — åstadkommer ett, genom magnetism i verksamhet försatt, maskineri vissa streck och punkter på en pappersremsa, som af ett urverk drages igenom apparaten; och dessa tecken utgöra här det telegrafiska chifferspråket. Vid alla dessa tillställningar måste den till telegrafering inlemnade skriften öfversättas på chifferspråket, af den afsändande telegrafisten, och sedan öfversättas från chifferspråket af den mottande telegrafisten på vanligt språk, för att bilda ett telegram. Det beror alltså på de begge telegrafisternas uppmärksamhet, om telegrammet skall öfverensslämma med originalskriften; och vill man förvissa sig ofelbart härom, så måste telegrammet kollationeras?, d. v. e. telegraferas tillbaka, tills begge skrifterna blifva lika lydande; men i detta fall ökas telagraferingstiden och telegrammets pris. Undvikandet f all denna omständlighet och osäkerhet åsyftas med de elektrokemiska telegraferna. Vid dem verkar elektriciteten kemiskt och kopierar på den mottagande stationen det till den afsändande stationen inlemnade originalet, drag för drag, utan behof af något mellankommande chifferspråk; originalet kan derföre vara en ritning eller en handskrift, den kan skrifvas på kinesiska eller sanskrit, och återges i alla fall lika troget. Den oberäkneliga fördelen af detta slags telegrafi har föranledt en stor mängd försök att fullkomna de härvid nödiga apparaterna; men ibland alla dessa apparater har den som uppfunnits af Caselli hittills varit den enda, som kommit praktiskt i gång. Det har skett helt nyligen i Frankrike, der Casellis apparater redan begagnas på vissa telegraflinier. I Casellis telegraf löper en elektrisk ström beständigt emellan de korresponderande stationernas apparater och håller medelst elektromagnetism en pendel i gång vid hvardera stationen. Genom pendlarnes svängningar, hvilka ske samtidigt på begge stationerna, fortskjutas ett par metallspetsar utåt hvar sin metallyta, på sådant sätt att de efterhand öfverfara hela denna yta. På den afsändande stationens metallyta lägges de original som skall afsändas; det skrifs eller ritas icke på papper, utan på ett tennfolium, med ett för ändamålet tjenligt bläck. På den mottagande stationens metallyta lägges deremot ett papper, men hvilket är fuktadt med en lösning af blåsyradt kali (blodlutsalt). Den elektriska strömmen genomgår obehindradt originalets metalliska yta, men afbrytes när den strömledande metallspetsen träffar bläcket, hvilket är isolerande för elektriciteten. Den mottagande stationens spets är af jern, och när elektriciteten genomfar den, sätter den ett berlinerblått märke på det med det blåsyrade kalit fuktade papperet, men när strömmen afbrytes förblitver papperets färg oförändrad. Det är lätt insedt, att när de begge apparaternas spetsar öfverfarit sina begge ytor, punkt för punkt, så finnes på papperet en noggrann kopia af skriften eller teckningen på tennfoliet; denna må för öfrigt ihnehålla bref, musiknoter, ritningar, eller hvad annat som helst, som kan utföras med penna och bläck. När apparaten kommit i gång arbetar den oafbrutet, utan vidare medverkan af telegrafisterna, än tillsynen öfver dess regel: bundna rörelser. Med tillbjelp af mikrometerskrufvar kunna pendlärnes svängningar jemkas, så att de gå fortare eller långsammare; och behofvet af en sådan jemkning antydes åt den emnttagande telegrafisten, genom en fyrsidig ram, bestående af en fin linea, hvarmed originaltelegrammet förses; så länge denna linea framkommer jemn och rak på papperet, går apparaten riktigt, visar den bukter eller vinklar, måste pendelrörelsen jemkas; telegrammet justeras alltså under sjelfva dess tillkomst. Då något chifferspråk ej kommer i fråga vid detta telegraferingssätt, så försvinna äfven alla de misstag, som vid de vanliga telegraferna kunna uppkomma genom telegrammets öfversättning till och från chifferspråket, och någon kollationering erfordras icke. Vid de hittills vanliga telegraferna har ett telegram om 20 ord i medeltsl fordrat en tid af 3 till 4 minuter; Casellis telegraf kopierar innehållet af 2 tennfolier, hvartdera om 120 qvadratcentimeters (160 qvadratdecimaltums) yta, som beqvämt kunna inrymma 200 ord hvart, alltså tillsammans 400 ord, på 20 minuter, eller ett vanligt telegram på 1 minut; och försök hafva visat att den bör kunna telegrafera ännu skyndsammare, i mån som man hinner få mera vana vid apparaternas behandling. Le Moniteur du soir, som meddelar dessa underrättelser om Casells telegraf, bifogar äfven i träsnitt en dermed afsänd vexel, liknande en vanlig, med allehanda slängar på namnteckningen, alltsammans inneslutet inom den förut omnämnda af 4 linier bestående kontrolleringsramen. Denna ram röjer vekligen åtskilliga små ojemnheter, men son icke motsvaras af några märkbara fel i telgrammet. Aörated Bread Companys maskinbageri I London. (Jinglers Journal 1865, Januari.) Vid 1863 års verldsexposition i London hade man dagligen tillfälle att göra bekantskap med detta bageris alster, emedan bröd derifrån serverades i en till expositionslokalen hörande -restauration. Det var engelskt bröd, d. v. s. utan syrlighet och föga saltadt; många bland de kontinentala kunderna tyckte ej om det engelska brödet i Allm had vn AA OB OP db kass