Aftonbladet – 27 mars 1865, sida 3

för att uppoch utlåna svenska pemningar behöfves ingen engelsk institution. Vi hafva vid ett föregående tillfällle visat våra läsare huruledes bolags bildande i England ansågs såsom en särskild affiärsgren och vi finna att denna bankinrättnimg icke undgått högst betydliga omkostnader för att komma till stånd. Hos oss går dem saken mycket enklare och vanligen utan aalla andra omkostnader än dem för sammamträdeslokal, annonsering och andra af mimdre betydenhet. Såsom fallet här är synes bolaget komma att åtskilliga år behöfva afskrifva å de preliminära omkostnaderna?. Hufvudtillgången af nödigt kapital för rörelsens drifvande har, näst efter det å grundfongen inbetalda belopp, erhållits förmedelst det så kallade acceptsystemet, Ett afdelningskontor lemnar sin tre månaders vexel, utställd på hufvudkontoret, och denna ouppbörligt förnyade tre-månaders-kredit bereder banken användbar kapitaltillgång. Då, såsom här otvifvelaktigt är fallet, vexlarne utlemnas endast mot säkerheter, innefattar detta system en afgjord förbättring i jemförelse med blankokrediterna, och emot de proportioner som sifferuppgifterna i öfrigt utvisa, kunna inga skäliga anmärkningar göras. Omkostnaderna synas, i betraktande af nödvändigheten att hålla lokal för rörelsens bedrifvande i både Stockholm och Göteborg, samt för styrelsens säte i London, ganska moderata. Utdelningen, motsvarande endast tre procent, är väl icke särdeles betydlig, och de skäl direktionen anfört såsom anledning till en mindre god behållning, förefalla oss icke rätt antagliga, utan torde snarare hufvudorsaken till detta resultat böra sökas uti len omständighet att medeldiskonto i Lonlon under året 1864 varit ovanligt högt, ilket fördyrat acceptsystemets begagnande. ir samma diskonto ställer sig omkring procent, blifva inkomsterna betydligt vättre. I stället för att afsätta något till reservond öfverföres 40,039 rdr till nästa halfårs örlust och vinstkonto. Denna metod är i Ingland ganska vanlig och ungefär jemförig med det i några banker här brukliga ätt, att på ett särskildt konto, under namn f besparingskonto eller särskildt afsatte melel, placera någon del af årets vinst, för tt kunna under ett kommande år efter beag förfoga deröfver, hvilket icke kan ske ned till reseryfond afsatte medel. Slutligen torde böra erkännas att direkionen öppet framlagt ställningen och icke åsom så ofta är fallet i engelska uppgifter jort dem så summariska att man egentigen ingenting kunnat se med undantag af en föreslagna utdelningen.