Aftonbladet – 23 mars 1865, sida 2

TATARNES SON). Ur svenska folklifvet af förf. till Agnes Tell. Och som han nu mötte kommande och gående marknadsfolk, med husgeråd i händerna, och, mindre känslofull än Abla denna samma afton, öfvertänkte hvad den lilla tälgstensgrytan och den stora sumpkitteln och rifjernen, stopet och trattarne och allt annat af dagens medförda bohag hade kostat, så tänkte han också på, huru väl och trefnadsfullt han ville göra sitt och Ablas och fars hem; huru han skulle inreda den lilla kammarn, som aldrig varit uppslagen dörr till i de gamles tid, hvilka hade bott i stugan, huru, han skulle göra en öfversäng öfver fars för drängen, som nu låg der tjenstetösen sedan skulle ligga; och huru han om qvällarne, när drängen lagade redskapen, skulle kunna få ge sig tid att vid-reselden sitta och tälja och snickra på bord och stolar och sådant mera, som ostade litet, om em rätt hade arbetsställen inne. Erik hade under femton långa år ef sitt lif tjenat för andra, och det är icke den minst betydelsefulla beståndsdelen i lifvets lycka för en sådan man, att kunna få använda sin tid efter godtfinnande, utan att behöfva lyda hvarken förbud eller befallningar. — ch när han så arbetat friskt, vare sig ute eller inne, så såg han en beskedlig, flitig Pe ) Se Å. B. m:r 1-6, 8 --12, 14-—17, 19—22, 24, 26, 27, 29, 31—35, 37-39, 41, 44—47, 49—58, 6h--63. 66 och 67.