Aftonbladet – 22 mars 1865, sida 3

sannolikt aldrig skola blifva praktiska krigvapen, trots kapten Coles snillrika uppfinningar ). Det tyckttes med ens vara nog att nämna stora siffror, att gjuta eller smida stora metallmassor för att erhålla vapen af en styrka i förhållande till kalibern, till kulans tyngd och krutladdningen. Men sådant går icke för sig: också, ehuru vi icke försökt så påtagliga omöjligheter som engelsmän oah amerikanare, ha vi likväl icke vunnit stort bättre resultater. Hvarken med 24 eller 26 centimetres kaliber, svarande mot de fordna 120-pundingarne, men slungande stålkulor om 180 kilogrammer, har man ännu Jyckats åstadkomma någonting jemtörhgt med verkningarne af Marie-Jeanne, och efter den erfarenhet man nyss inhemtat synes det klokaste vara att återlaga de studier hvartill den gaf signal med visserligen otillräcklig framgång, men dock öftverlägsen allt hvad man dittills törsökt. Vi ha säledes behött använda tre eller fyra år för att lära oss inse hvad vi icke böra göra; det är väl icke precist förlorad tid, helst andras experimenter icke tillåtit dem att taga lofven af oss. Men derför att vi råkat åter komma in på en bättre väg. få vi ingalunda anse oss fritagna från all ihärdighet. I striden mellan anfall och försvar, mellan kanonen och pansaret, har tillverkningen af pansarplåtar gjort framsteg, under det vi sprungit efter tomma chimtrer. De plåtar af 12 centimetres tjocklek, som man numera tillverkar, erbjuda ett vida kraftigare motstånd än dem af år 1861, och hvad som är ännu vigtigare, är att mariningeniörerna redan öfvergått, i England från 410 tums plåtar, sådana som Warriors, till 6 tums såsom på Bellerophon, lord Warden etc.; och i Frankrike trån 12 centimetres pansar till 15 centim., såsom på fregatten 1a Provence. Och då motståndskraften tilltar i betydlig progression med tjockleren, så följer deraf att om det ännu icke finnes något krigsvapen som rår på de gamla pancaren, så känna vi alldeles icke till sättet att verksamt angripa de nya, så mycket heldre eom det! enda rätt verksamma vapnet emot dem skulle vara det. som genomborrade dem med ihåliga kulsr. Detta är det I problem artilleriet fått sig förelagdt, men som det icke synes komma att lösa så-snart. Det bar för landtarmen konstruerat kanoner af mycket olika värde sinsemellan, men nästan öfverallt likväl öfverlägsna de gamla (slätborrade kanonema: men ingenstädes har man emellertid ännu lyckats åstadkomma en skeppskanon, som förmår strida mot pansarfartyg, leverera en stor batalj eller göra en kampanj med en eskader. ) Fransmännen göra, såsom man ser, åtminminstone i det fallet gemensam sak med en elsmännen, att de icke låtsa om att John Sriesson är tornfartygens första uppfinnare. Man har ett horn 1 sidan till vår berömde landsman med anledning af hans yttranden, att Monitorerna skulle vara i stånd att förjaga engelsmän och fransmän från de amerianska farvattnen. Red. anm. ——— — NORGE. I Fredrikshald har man redan den 15 dennes håilit ett profval med afseende på de stundande valen till Storthinget. På Kristiania teater har man nyligen uppfört A. Muncehs nyaste stora skådespel Hertug Skule?. Från Kristiansund låta underrättelserna om sillfisket mycket gynnsamma. DANMARK. Kampen mellan de nationalliberala och bondevännerna i girundlagsfrågan erbjuder reaktionspartiet ett tillfälle att fiska igrumligt vatten, som naturligtvis ej försummas. Planen synes vara att medelst en låtsad eftergifvenhet från rcegeringens sida i grundlagsfrågan åstadkomma en koalition mellan de reaktionäre och bondevännerna mot de nationalliberala, Tyvärr visar bondevänspartiet i detta fall en obegriplig kortsynthet. J. A. Hansems organ ?Morgenoposten? anfaller sålunda Plloug m. fl., såsom de der vilja i och med Jumigrundlagen ha den verkliga folkfriheten ?r;yddet af veien, men försvarar justitieminisstern Heltzen ej mindre efter än före den ryktbara smutsiga korruptionshistorien. Emellertid torde man kunna hoppas, att ett par nyss inträffade tilldragelser skola bidraga att öppna bondevännernas ögon, I riksdagslandsthinget har en interpellation i den Heltzen—Molzenska affären blifvit anmäld. Vi antaga, att den debatt, som häraf måste föranledas, skall hjelpa till att ännu mera blotta Heltzen och att i den ministerkris, som nu ånyo omtalas, rycka segern ur hans I änder, Dessutom har Augnstilföreningens representantskap utfärdat ett manifest, meddeladt i senast hitkomna nummer af Berl. Tidende, som dels temligen tydligt yrkar en reorganisation af ministeren i fullt absolutistisk stil, dels låter förstå att tryckfrihetslagen af den 3 Januari 1551 bör skärpas, sumt töreningsoch församlingsrätten inskränkas genom organiska lagar.4 Manifestet alslutas med ett anfall mot Nordiska Nationalföreningen och ett försvar för den beryktade 79 i strafflagsförslaget. Måhända skola dessa omständigheter dock låta bondevännerna inse farau för dem sjelfva af att gå hand i hand med en reaktio.är regering mot de nationalliberala. Till medlemmar af den danske Folkeforenings representantskap äro utsedda: Orla Lehmann, H. N. Clausen, C. Ploug, C. Hall, C. Bille, D. B. Adler, A. Steen, J. N. Madvig, A. Hage, C. Brix, A. F. Krieger, Chr. Rimestad, G. Brock, H. Kayser, C. S. Klein, C. Nyholm, M. Hammerich, L. C. Larsen, C. P. N. Buch, J. Gram, 5. Ballin, J. L. Ussing, M. Steenstrup, C. Juel, J. C. Jacobsen. Bygnadsinspektören under finansministeren professor Fr. Ferd. Friis har aflidit. En privat jernvigsanläggning påtänkes få Loll-nd till en böjan frånd Bandholm (på norra kusten) till Mariboe. FINLAND. Ett kartverk öfver en del af Finland,