Aftonbladet – 22 mars 1865, sida 3

endast . att uppsko et viljades med föreläggande för Riex att å nästa rättegångs dag förebringa all den bevisning, hvaraf har vill begagna sig. Dei reffiade artilleriet. (Af Xavier Raymond.) I. Om vi nu, efter att sålunda hafva redo gjort för beskaffenheten af Englands och Amerikas artilleri, öfvergå till Europas fast land, möta vi der först makter hvilka, så som Sverge och Ryssland, icke deltagit något militäriskt företag efter uppfinninger af det refriade artilleriet eller producerat nå gonting, hvaraf man kan bedöma den prak tiska nyttan af deras arbeten i artillerive tenskapen. Man kan icke ens bedöma vär det af deras teoretiska siudier, ty dessa ut göra ännu en hemlighet. Detsamma kar :ran säga om Österrike, ehuru Cet nyss gjort fälttåget i Danmark, der krigslyckan endas erbjöd det tillfälle till några lysande skär. mytslingar, i hvilka trupperna visade sir styrka, men beskafferheten af dess nya ar. tilleri icke kunde bedömas. Andra mak. ter, I:alien och Preussen, ha gjort belägringar. Vid belägringen af Gaeta 1861 använde italienska armån mot denna fästning grofva kanoner med kammarladdningsapparat, hvilka måhända gåfvo hr Wahrendorfl första iden till de svenska kanonerna ). Men detta prof utföll icke till deras fromma. Utom tyngden och den svårighet vid manövern som man lade dem tilllast, hade dessa kanoner ytterligare det allvarsamma felet att v ra obrukbara efter ett helt obetydligt antal skott. Italien tyckes också ha alstått från detta artilleri och i stället likasom Spamen antagit det franska systemet. Svårare är att fälla ett omdöme om de kanoner preussarne begagnade vid beiägringen af Däppel, ochh vilka, i förbigående savdt, ega mycken frändskap med hr Wahre dortts, liksom det belgiska artilleriet, hvilket i sin ordning tyckes vara frukten af någon id som blifvit hemtad i Preussen från lägret vid Jälich. Tyskland, isynnerhet preussarne rosa med utomordentlig entusiasmde underverk, som deras artilleri uträttat vid belägrivgen af Dyppel; det är deras rättighet ; men man har så ofta blifvit bedragen derpå, att det, innan man tager det för kontant, kunde vara godt att se saken studerad och bedömd af fackmän, hvilka icke stödja ein utsago på bulletinernas allmänna yttranden utan på bevisande och autentiska bandlingar. en nägra sådana ha ännu icke blifvit synliga, så vidt vi känna, och vi ha någon anledning misstänka att, om de blefve offentliggjorda, finge man äfpruta en god del på dessa loford. Sålunda ha vi ännu mycket svårt ait begripa långvarigheten af Dyppels belägring. Först och främst voro preugesarne ofantligt öfverlägsna i antal och materiel; för det andra bestodo icke de positioner danskarne innehade, al några reguliera befästningsarbeten, utan blott af redutter, i hast sammanbundna ge: nom tillfälliga förskansningar. Vidare voro de belägrade, i saknad af reffladt artilleri, nära nog urståndsatta att försvara sig; man bombarderade dem ostraffadt från punkter, dit deras svåraste kanoner icke nådde fram. Hur kom det då till att belägringen af Dyppel räckte så länge? Och huru kom det sig, om detta artilleri är så mäktigt, att Rolf Krake, ett litet svagt bepansradt danskt krigsfartyg, vid åtskilliga tillfällen mottog hundratals skott af de belägrande utan att deraf lida någon allvarsam skada? Ytterligare en fråga, som kanske icke är rätt orennlaga, men som omständigi eterna likväl synas göra berättigad: då belägringen af Dyppel var slutad och preussarne väntade att få böja på nytt vid Fredericia, bvarför afsändes då från Berlin en ny artilleri-park, bestående uteslutande af kanoner eliter gamla modell-r, slätborrade bronskanoner, hvilkas ankomst omlörmäldes på flera jernvägsstationer? Hvarför afsände man icke till Fredericia det artilleri, som gjort sådana underverk vid Dyppel och som sköt nästan huru långt som helst? Hade det redan tröttnat af sina ansträngningar? Hade man kommit underfund med något hemligt fel, som icke längre tillät att räkna derpå? Allt detta skola preussarne förklara, om de anse ny:tigt att förklara sig; men efter att sålunda ha gjort full rättvisa åt andras uppfinningar, kan det icke vara ur vägen ait anställa en samvetegrann pröfning med våra egna i Frankrike gjorda. Och det kunna vi göra utan att vär egenkärlek dervid löper någon fara, ehuru icke heller vi på långt när löst alla problemer. Sedan 1859 ha vi fört krig i alla delar af verlden, i Kina och i Italien, i Kochinkinas träsk, i Mexikos fjellbyggder och i Afrikas sand) Svenska läsare lära finna, att förf. här misstagit sig, då de Wahrendorffska kanonerna äro af vida äldre datum än Gaetas belägring. Vi känna icke huruvida bland den nängd kanoner Sardinska regeringen köpt i Sverge, äfven befunnit sig Wal endorfiska kano 2 sar