Aftonbladet – 22 mars 1865, sida 3

böra. Den praktiska tillämpningen af stadgandet berodde för öfrigt på omständigheterna och behofvet. tilläggande intendenten, att han i sin till domstolen förut-ingifna förk!aring redogjort för rätta to kningen häraf. Dom. Ja: men förutsatt att ordet böra utbytes mot skola... huru många bromsvagnar hade det af Riex förda extratåget då, enligt intendentens tolkning, skolat hafva? Härpå gals ej något direkt svar, utan hänvisade intendenten ånyo till sin förut afgifna förklaring. Dom. Jaså, det vill säga, att tolkningen häraf lemnas åt domstolens pröfning. . Häradshöfding Gaslander. Af den 1 detta afseende förut lemnade förklaring framgår, att styrelsen anser det ilrågavarande extratåg haft tillräckligt antal bromsar. Atskilliga frågor gjordes härefter af domaren angående den order, som rört afsändandet al detta extratåg, om inga föreskrifter i allmänhet funnos för rangerandet af dylika tåg med afseende på vagnarnes antal o. s. v., hvilka frågor besvarades af stationsinspektoren Bergström, som upplyste, att tomvagnar plägade med dylika extratåg sändas utåt södra linien samt a tas här och der i mån af behof vid stationerna. Vid ifrågavarande tilltälle hade han skickat alla tom vagnar som funnos vid Nässjö. emedan han visste att behofvet deraf var stort utåt linien, och medsändt tvenne bromsvagnar, de enda som då voro att tillgå på stationen. Riex anärkte, att extratåget ursprungligen bestått af 15 vagnar; men att sedermera 4 tillkommit frn Jönköping, hvilka också inkopplades, och menade han tro på, att om det tunnits ännu fiera, skulle han nog fått taga dem med också. Domhafvanden frågade derefter Riex om han före olyckan vid Sandsjö kört något godståg. Rier. Ja, mellan Malmö och Elmbult och sedan mellan Elmhult och Lammhult, men jag har före olyckshändelsen aldrig fört godståg mellan Nässjö och Sandsjö. Jag har gått der endast med ballasttåg. Förhållandet med dem är mycket olika, ty vagnarne deri äro i allmänhet tröga och illa smorda. ju, man fär till och med ibland i utförlutningarne vid dylika tåg använda ånga, för att komma fram. Dom. Var Riex anbefalld att stadna vid Sandsjö station den ifrågavarande dagen? Riex. Jag hade ingen särskild order derom, men det var föreskritvet i min instruktion, att jag skulle hålla mig 20 minuter efter det ordinarie tåget. De till vittnen inkallade personer fingo härefter företräda, nemligen ingeniören Lindbera och stationskarlen Erasmus Pålsson, åberopade af intendenten Frykholm, banvaktarne J. O. Hausson och L. Andersson. pumpkarlen Sven Haraldsson, banmästaren Ströander (förut på vittnesed hörda) samt handlanden Björnberg och drängen Claes Pettersson (alla de sednare åberopade af hr Staaff). Dessa fingo nu gå vittneseden, hvarefter de hördes. Ingeniören Lindberg berättade i fråga om de ballasitäg, som blifvit ar Riex förda på linien Nässjö-Sandsjö, att två sådana tå ett större g och ett mindre der begagnats till ballastning. Det större tåget hade bestått af 21 vagnar, två stora bromsvagnar på fjedrar. hvardera rymmande 150 kubikfot sand, samt 22 mindre, rymmande hvardera 80 kubikfot. Till det mindre tåget hade begagnats 12 å 18 vagnar. alla af den större konstruktionen, och hade hvartdera tåget haft tva bromsvagnar. Flera dylika ballasttåg hade Riex fört under Sept. månad 1864 på utförlutningen till Sandsjö. då grus togs norrom stationen. Dessa tåg hade under ballastningsarbetena ofta mäst stadna midt i utförlutningar, 1: 100, både norr och söder om stationen. Riex kunde icke erinra sig att han någonsin fört så stora gruståg som 24 vagnar, eller att han fört mer än högst två ballasttåg från grustag norrom Sandsjö, hvilket dock motsades af det utdrag ur arbetsjournalen, som ingeniör Lindberg inlemnade till rätten. För öfrigt vidhöll Riex, att förhållandet mellan dessa tåg och godsläg var mycket olika. Erasmus Pålsson bekräftade föregående vittnes utsago. JO. Hansson hördes ånyo öfver tidskilnaden mellan ordinarie och extratägen den 23 Dec ber. hvilka han, som är bånvakt på linien N sjö-Sandsjö, sett passera förbi vid sin banvakjarstuga, belägen på 3800 fots afstånd från Sandsjö station, och vidhöll sin förut hafda uppgift, att tidskilnaden mellan tågen utgjort 12 minu-! ter. Hans klocka hade dock icke gått lika med stationsuret. ty hon brukade dra sig förut, och denna dag hade den icke blifvit ställd, hvilket annars plägade ske, då banmästaren Ströander om morgnarne från stationen begaf sig utät linien, då banvaktarne ställde sina klockor efter hans, hvilken förut blifvit jemford med stationsuret. Dom. Drog sig Olof Hanssons klocka mycket . före ? . Vittnet. Ahja, hon fortade sig 20 minuter på lagen.? ; Dom. När hade hon sednast blifvit ställd? Vittnet. Dagen förut vid middagen, då Ströunder gick utåt banan. För öfrigt förklarade vittnet, på fråga om han vidhöll, att extratåget gått mel snälltågs fart, ut detsamma kört fortare än blandade tåg pläga. warföre han kallat det snälltägstart. Han hade jenstgjort i ? år, så att han icke ansåg sig allleles ovan vid att bedöma ett tågs hastighet. Lars Andersson vidhöll äfven sin föria utsago mm tidskillnaden mellan ordinarieoch extraägen, hvilka han sett passera förbi, det första , vå ett afstånd från stationen af 10,000 fot, det indra på 12.000 fot (i protokollet stod tvärtom, :! wilket nu rättades) angifvande han densamma ! il mer än 12 minuter?. Han hade, då tågen 4 ; j ; a vasserade, sett på klockan. ehuru han nu icke nindes hvad den precis visade på; men erinade sig likväl bestämdt att tidskillnaden varit len angifna. I fråga om farten vidblef han, att extratäget ört fortare än de vanligen plägade. Han hade åsom banvakt tjenstgjort endast sedan den 14 December 1864. i Sven Haraldsson hördes ånyo i åtskilliga förut omvittnade omständigheter, som vi anse onödigt. upprepa. Banmästaren Ströander, som den 23 December befunnit sig å banan på samma ställe som ! Lars Andersson stod, vidhöll hvad han förut : appgifvit, eller att tidskillimaden mellan tågen , atgjort 12 å 15 minuter: Angående ställandet at banvaktarnes klockor meddelade han, att detta lagligen plägade ske, då han om morgnarne vegal sig ut på linien. Ifrågavarande dag hade ! letta emellertid icke egt rum, emedan han be1 saf sig från stationen, mnan tidtelegramwet ancommit, och stationsuret blifvit stäldt för dagen. , Domh. Hur tidigt ankomma telegrammerna? Hr Knochenhauer. KI. 7,45. Vittnet upplyste vidare på af hr Staaff fram1 tälld friga. att det ej var så ovanligt, att sta-s ionsuren vid Nässjö och Sandsjö skiljde påj. både 3 och 4 minuter?. På fråga om det afstånd, hvarifrån semaforen id olyckstillfället varit synlig vid nedgåendet, ill stationen, uppgal vittnet 1600 fot från grinlarne, anmärkande likväl, att denna iakttagelse rjorts af honom, stående å banan, ej på loko-t notivet. I kurvan då stående skog. hvilken nunera blifvit borthuggen, hade skymt utsigten. jlt dolinqvist påstod, att extratåget vid samman-; tötningen hatt samma fart, som den, hvarmed 1 I 1 nälltåg plägade gå förbi stationer, der de icke kulle stanna, anmärkande att farten dervid vaförut än känn På domh An