Aftonbladet – 22 mars 1865, sida 2

ktigt nog, antaga vi, alt Uppelada ch jue akademi. fly Vår qvinliga kunskaps-bildning är nu gede d nligen slutad vid 16 å 17 års ålder, eller I den I den tid då en ung man, som vill framgå I nämt det högre vetandets väg, först rätt börjar I up a studier. Den unga damen återvänder stolp uteslutande till hemmet, der hon syss! hv med handslöjder, läser måhända en och och nan roman, spelar litet på fortepianot tade h förnöter sålunda sin tid så godt hon teleg n mellan balerna och promenaderna, unman r det hon i jurgfruburen väntar på attlen fva gift. Rigt Allt detta är utan tvifvel ganska aktningslas, rdt, men ett sådant lefnadssätt blir dock, lyst, 11 väntan blir något lång, ganska tråkigt, tabr h en dyrbar tid af 5 å 6 år går förlorad Sve st i den lefnadsperiod, då själen är mestning ottaglig för bildning. : der Vore det då icke lyckligt att ega en bildlägg ngsanstalt, som kunde åtminstone i nånäst m mån fylla denna brist uti den qvinliga B opfostran? Om ingen annan besvarar tele snoa fråga jakande, skola, vi äro öfverlar c gade derom. de unga qvinnorna sjelfva j ans 5ra det, om också de icke våga högt uttyd Ja sin mening. and För dem möta här icke blott de flesta aflsett fvan antydda kunskapsämnen, utan d-ssliJan es andra, hvilka tillika ega stor betydelse! Sto yr det praktiska lifvet, hvarpå vår nuvaFu ande qgvinnobildning fäster alltför litet aflaf eende. sta Här möter i främsta rummet den undersan isning, som danar qvinnan till en god läI sor arinna. Undervisningskonsten — pedagogiI del en — är icke främmande för utan borde ltel astmer vara nära införlifvad med Göteborgs till ria akademi. Föreläsningar och lektioner om detta ämne skulle också helt visst ej komoc! na att sakna åhörare af det qvinliga könet. tel Vidare möter här läkarekonsten. Qvinnan år r för detta studium och dess praktiska utm. yfning (åtminstone inom vissa grenar, såI va om för barnoch qvinuosjukdomar) likaså up väl danad som mannen; det är ett verksamnn retsfält, som ligger henne likaså nära som til ärarekallet, hvarför hennes befogenhet blifve vit i vårt land erkänd, under det den ännu de sanska mycket ifrågasättes i det öfriga Eura OP ar kännedomen om menniskans kropp blifvit numera erkänd såsom ett berättigadt!p, kunskapsämne i den allmänna bildningen (hvarför man har mycket att tacka Berlins läsebok i naturkunnigheten), så utgör den allmänna helsovården, omfattande dietetik m. m., ett ämne ef särskild vigt för husmodren. På sjukskötselns mödosamma fält har man erkänt qvinnans behörighet, ehuru man dervid alltför litet beaktat behofvet af teoretiskt studium; förlossnings-P konstens svåra möfning har blifvit i värt !S land uti långt öfvervägande grad anförb trodd åt qvinnan, och vi betrakta det när y å is stan såsom något halft barbäriskt när vi höra att denna konst i andra länder bedrifves nästan uteslutande af män. Hvarföre kunna vi då ej taga steget ännu längre? h Hvarföre skola vi vägra den qvinna, som ti känner sig af håg och anlag drifven att 1 idka sjukdomsbotandets herrliga konst, att tillfredsställa denna håg? Vår fria akademi skall ej vilja veta afls sådana fördomar, då de väldföra naturens och hämma utvecklingen af ädla anlag och böjelser. Här kunna således — derest de krafter, som derför finnas, ej vägra sin tjenst — föreläsningar och lektioner öppnas i allmän helsovård, uti sjukskötsel, uti fysiologi m. m., ja, hvarföre icke äfven uti anatomi? Må alltså Göteborgs fria akademi söka småningom — ett och annat år betyder här mindre — bilda en medicinsk fakultet för qvinnor, och man skall hafva gjort en stor sak, en sak till gagn för menskligheten och till heder för ej blott vår stad, lutan för hela vårt land. Men vilkoret för framgång är alt fördomen besegras, och detta skall ske i första rummet genom qgvinnorna sjelfva. Här möta vidare de sköna konsternas idkande. Om föreläsningar och lektioner öpp-lnas uti musik eller annan skön konst, så skulle det helt visst vinna ganska många qvinliga lärjungar. Här kunna tillika mera praktiska kunskapsämnen föredragas. En föreläsningskurs rörande våra födoämnens rätta beredning, med afseende å deras närande beståndsdelar m. m., skulle vara väl värd att af qvinliga åhörare bivistas. -! Det anförda torde vara nog för att ådagalägga, det elementer för uppehällande af .len högre bildningsanstalt härstädes icke h lsaknas. Den fria akademien bör alltså ej på förhand binda sig inom några skråmessiga råmärken, utan bibringa åt de kunf skapssökande all den näring, hvaraf den a lär mäktig. Der vi sakna egna krafter, I må vi söka tillegna oss dem från andra 3I håli. ) Det är förestående, i korthet antydda syfI ten, som varit afsedda, då man talat om ,. tvenne särskilda slag af föreläsningar, de ,. lallmänna eller populära och de mera spe2. leiella. Med de förra är en början redan i gjord och en början, som gifver godt hopp Jom en iycklig fortsättning. De sednare, ir eller de mera speciella, beräknade för en jr I mindre krets af åhörare, som vilja något er närmare studera det framställda ämnet, e, torde ej heller låta vänta länge på sig. 4 Här kunna flera serier vara samtidigt löJa pande med hvarandra, enär det ena ämnet 1. har sina åhörare, det andra sina. Det är blott att beklaga att dessa tillfällen till vetande ej kunna öppnas utan : Jafgift, men dertill saknar man tillgångar, då inga anslag härför blifvit beviljade. n, Emellertid kunna framställningar om kostke nadsfritt tillträde ingifvas till föreläsningsan I styrelsen, hvilken, vi äro förvissade derom, kskall handla så liberalt som möjligt. u-) Önskligt vore likväl att denna verkligen na stora framtidssak blefve af mera bemednlade personer omfattad med den frikostighet, som komma så många andra instituen tioner till del. Om man här ej verkar ome: ga I delbart för ett barmhertigt ändamål, så kan en man dock verka oändligt mycket för utbil. ras I dande af krafter, som skola underlätta barm. Am mitt AM Fv