Aftonbladet – 21 mars 1865, sida 3

MM borrade 68-pundingen. Visserligen figurer vid sidan deraf i 7Black Princes? oc Royal Sovereins? batterier några kanone al envan kaliber; men det är just de ullr nyaste, som ännu icke bestått tidens, drabt nivgarves och navigationens prof. Isjeltv verket utgöres ce engelska parsarfartygen beväpning ännu af den gamla 68-pundingen Isom, enligt sir W. Armstrongs yttrande sitt svar till kapten Fishbourne, på en 1 centimetres plåt icke åstadkommer annat ä en fördjupning vf 4 centimetres med d : gamla gjutna projektilerna, och 10 centime tres med massiva stälkulor, till och med p Ikort distans af 200 yards eller 600 fot Enligt amiral Halsteds påstående äro d likväl de enda pjeser, som ega sjömännen förtroende, och hvilka icke af dem anse rent af odugliga eller farliga. Amerikauarne ha gått ännu längre bäd i uwgiller och i antalet at försök med ka noner af olika kaliber. Öfverräskade af et stort krig, och af brist på materiel, såväl de norra som södra staterna, tvingades de till nästan oberäkneliga utgifter för inköj utifrån, för inrättandet af militära etablis. sementer och verkstäder, för fullkomning ai alla slags vapen. Ar det betydliga antal milliarder, som törsvunnit till det ena eller andra ändamälet, kan man på goda grun. der beräkna en eller två, kauske också mer, för artilleriet. Med högst få män vt facket till sin disposition, måste de hälla till godo med allting, försöka allt utan att se alltför noga derpå, och på detta sätt ha de, hänförda af sin naturliga fallenhet för ölverdrifier, kommit derhän att gjuta en I pjes, som man kellat en 1080 punding, utan Ttvilvel den största som finnes i verlden. Sedan snart fyra år tillbaka är Amerika a!la uppfionares och förslagsmakares paradis; men hvad är emellertid resultatet af Jallt detta? Amerikanarne ha tjort fälttåg, levererat många och blodiga bataljer, och likväl ser man icke, åtminstone i någon af deras bulletiner, att artilleriet någonsin i detta krig spelat någon betydande roll, någonsin uträttat något Jemförligt med detta stora batteri, som uppställdes på jernvägsbanken vid Magenta och så kraftigt bidrog till dagens seger, eller med verkan af det artilleri, som vid Solferino tvärt afklippte general Benediks farliga manöver. Och likväl är det icke af brist på materiel, som dett: förbällande eger rum i Amerika, ty vi höra icke sällan omtalas tillfällen, då segrarne påstå sig ha fråntagit fienden mer än fyratio kanoner, under det vi från italienska kriget, der vi hade öfverhand i alla bataljer, bäde stora och små, icke hemförde mer än ett tjugotal österrikiska kanoner. Sälunda ha väl amerikanarne vunnit segrar, men artilleriet har dertill föga bidragit. Wicksburg, som utbärdade en så långvarig belägring, gaf sig åt general Grant endast af brist på proviant; det var blockaden som medlörde kspitulationen, icke anstallets styrka. Charleston lemnar ett ännu besyunerligare exempel. För nära aderton månader sedan låg en unionsarme framför denna stad, utan att göra några framsteg och fortfor att utan nägot nyttigt resultat bombardera Fort Sumter, en eländig käk, som de belägrande icke ens förmådde göra obeboelig. Redan under de första dagarne tystades de få pjeser, som försvarade Fort Sumter; men sedan dess lyckades de icke , alt denfrån fördrifva den lilla gamnison af 50 å 60 man, som forifor att inneha plat1 sen, för intet annat ändamål än att äter plantera de konfedererade staternas flagga, I, då den händelsevis bortrycktes al ett lyckligt skott. Der var dei åtminstone icke ; brist på materiel som neutraliserade anfal-( lets styrka. Tvärtom har måhända aldrig 1 en belägringskår varit utrustad med en relativt så betydlig materiel, aldrig kunnat 1 lättare och säkrare underhållas och förstärf sas, ty sjövägen, den beqvämaste af alla( under dylika omständigheter, var icke enå enda dag afskuren för de belägrande. Dejlj unde i all säkerhet till sina tältverk t ramskaffa all behöflig materiel, och de dit-r örde i sjelfva verket s k. 200och 400-14 vundingar, hvilka ersattes i otroligt ötvery löd, emedan de vauligtvis voro obrukbara fter några få skott, och underhöllo en urn innig eld mot platsen; och likväl, hvadyv vann man? Fästet är, svarar man på skämt I h nen med en god portion verklig sanning, d vårare att förstöra än någonsin, ty denu fantl ga massa af projektiler, som etfter så varandra nedborrat sig i dess bröstvärn, wu ilda numera ett slags pansar, om trotsar e varje belägringsartilleri. st Vidare begar sig general Grant i början a f Maj månad å väg för att angripa Rich-g ond med den största arme, unionen dith lls haft samlad. Sedan början af Junik efinner han sig framför de törsvarslinier g eneral Lee uppkastat till försvar för kon-k derationens hutvudstad; regeringen i Vashington tillsänder honom allt hvad han bi ehöfver för armens underhåll; sin krigspå ateriel erhåller han på Jamesoch Yorkfö oderna, hvilka innehafvas af unionens k: otta; der vore väl, om någonsin, tillfälle bi tt visa artilleriets styrka, och likväl hör py an icke talas derom mer än om det icke innes till. Amerikanska artilleriet förvåtil ar verlden genom de omätliga kostvader, ve et förorsakar, och genom den oerhörda so iliber det försöker att använda; men ännu lic ar det icke vunnit några resultater eller so bjudit några modeller, som man kan af idas det. Finnes någon annan makt som va ckats bättre än England och Amerika? NV f (Forts) —— te; Om den nya Jernhandteringen. eu Bland de fabrikationer, som den nyare I jer len inventerat, är otvifvelaktigt den nya lag rnhandteringen efter Bessemers metod, en dre de vigtigaste. Man täönke sig en jernfor rskningsmetod, som af vanligt tackiern. all