tro är en instinkt och ej en beräkning, och snillet dömer förut om framtiden, utan att veta dess hemlighetsfulla lopp. — Alexander Dumas d. ä. ämnar skrifva en historia öfver det nordamerikanska kriget, för hvilket ändamål han i vår skall begifva sig till Förenta staterna. En fjerdedel af inkomsten för arbetet har han beslutit anslå åt de sårade vid unionsarmån. — Sedhaste årgången af den i London utkommande statistiska handboken för pressangelägenheter meddelar följande uppgifter om den engelska pressen. I de tre förenade konungarikena utgifvas för närvarande 1271 tidningar; af dessa utkomma 944 i England, 41 i Wales, 140i Skotland, 132 i Irland och 14 på de mindre britiska öarne. Antalet dagliga tidningar uppgår i England till 48, Wales till 1, Skottland till 11, Irland till 12, på de mindre öarne till 1, inalles 73, hvaremot ännu år 1856 endast 799 tidningar, deribland 37 dagliga, utgåfvos. Antalet magaziner utgör för närvaranda, fjerdedelsårsrevyerna inbegripna, 554, och icke mindre än 208 af dem äro af religiöst innehåll. — Proudhons efterlemnade skrift: XL Avenir des classes ouvrieres? ligger under pressen. — En detroniserad furstes tidsfördrif. Konung Otto af Grekland begagnar sin syslolöshet i Bamberg till att utarbeta ett nygrekiskt lexikon. — Ristoris uppträdande i Athen har föranledt, att en förening bildat sig derstädes för att höja den nygrekiskt-nationella dramatiska konsten; till ordförande har den bekante lärde professor Rizo Rhangabis blifvit utsedd. — Pristöflan 4 Ilaog. Hollands statstidning meddelar ett tilikännagifvande för alla arkitekter inom och utom landet, hvari regeringen utfäster flera pris för de bästa ritningarne tili ett rarlamentshus, som skall uppföras i Haag. Den plan, som blir antagen af regeringen, belönas med 2500 holländska gulden, de öfriga, som be finnas förtjenta deraf, med 1000 gulden. Alla dessa planritningar bli statens egendom. Enjury skall pröfva dem, och efter det denna fällt si dom, komma ritningarne att oflentligt expone ras. Ritningarne skola insändas före den 1 Juli, frankerade, under adress: Till inrikesministern i Haag, samt försedda med förseglad namnsedel och motto. De icke belönade insändarnes namn förbli en hemlighet. — Rossini såsom elev af konservatorium. En liten anekdot, som i dessa dagar berättas om Rossini, visar, att den tysta svanen från Pesaro ännu fortfarande ådagalägger det varmaste intresse för musik. Maestron yttrade till Marmontel, professor i pianospelning vid konservatorium i Paris: Man påstår att mina kompositioner för piano fela mot fingersättningsreglorna. Det är mycket möjligt, ty jag är endast en ganska medelmåttig planist. Det blir väl nödvändigt, attjag. för att utbilda mig häri, låter inskrifva mig i konservatorium. Professorn tog detta yttrande för skämt och berättade det leende för andra. Men hurn stor blef icke hans förvåning, när Rossini kort derpå verkligen infinner sig i konservatoium och ber om ett kort till Marmontels kurs, hvilket han också bekommer. Hvilket exempel af blygsamhet, och hvilken lexa för mången! Auber, hvilken såsom direktör lemnade Rossini kortet, hade antecknat derpå, att om den berömde lärjungen icke skulle komma att så regelbundet bivista kursen, skulle man se något genom fingrarne med honom. — I 4Liätzener Volksboten? fäster en hr J. Eckart uppmärksamheten på, att man umgås med planen att genom uppförande af en restauration oskära den genom historien och religionen helgade platsen för Gustaf Adolfs-vården i Liizen. — Melanchton-minnesvården i Wittenberg kommer att aftäckas vid sidan af Luther-bildstoden den 25 Juni, eller årsdagen afangsburgiska bekännelsens aflemnande. — Det monumentala måleriet i Belgien har på sednaste åren kommit i blomstring, och många storartade verk på detta område hålla på att uppstå. Leys är sysselsatt med sina kompositioner ur staden Antwerpens historia för rådhuset derstädes; Nik. de Keyser målar momenter ur den flamländska konsthistorien till prydnad för akademibyggnaden i Antwerpen; SS och Swerts, som ha nära fullbordat freskomålningarna i den nya S:t Georgskyrkan i Antwerpen, sysselsätta sig med väggmålningar för saluhallen i Ypern; Slingeneyer slutligen har gjort en serie af historiska utkast till taflor, som skola pryda det hertigliga palatset i Brtissel.