Aftonbladet – 14 mars 1865, sida 2

— Det föredrag om folkbanker och arbetareassociationer, som i söndags afton hölls af notarien C. E. Ljungberg, åhördes med lifligt intresse af en talrik församling. Hr Ljungberg inledde sitt föredrag med en skildring af den rörelse, som efter de stormdigra åren 1848 och 1849 uppstått mom de arbetande klasserna i vestra Europa, sedan de börjat inse att det endast sar ur arbetets hårda mark, men icke från 2atornas barrikader, som ära och välstend kunde uppspira. Visade huru dessa klasser efterhand lärt sig att de hvarken böra eller behöfva hos andra söka en hjelp, som dei ullt mått och säkrast kunna finna inom sin egen krets, och redogjorde derefter för den mängd af föreningar och inrättningar till industriidkarnes bästa, som nu ifrämmande länder finnas stiftade eller vidtagna. Tal. kastade dervid äfven en blick på det lilla vi i den vägen hafva här i landet åtgjort och anmärkte, bland annat, att vi ännu, år 1560, fyratio år efter det den första sparbank här upprättades, icke hade en sparbank i hvar och en af rikets städer samt blott ett obetydligt fåtal på den vidsträckta landsbygden. Insättningarne i sparbankerna, så gagneliga de än vore för underhjelpandet af arbetarens verksamhet i helsans dagar, skulle likväl i sjukdomens alltför snart meatagas, derföre borde icke försummas upprättandet af sjukjemte begrafnings-kassor, iivensom kassor för ålderstigna (caisses des retraites). Anmärkte, huru föga de här i staden och i Göteborg upprättade assistansinrättningar motsvara sitt ändamål, sar t huru, oaktadt det låga värde, hvartill panterna uppskattas, den fattigaste befolkningen här i staden likväl årligen till den härvarande assistans nrättningen släpar effekter af mer än 1 million rdrs värde. Sedan tal. skildrat de i utlandet upprättade föreninir, som gjort sig till uppgift dels att minarbetarens ulgifter, vare sig för hans yrke eller hans uppehälle, dels ock att höja nans produktion och dennas atkastning, hvarvid anmärktes några misstag, som blifvit begångna vid de här gjorda försök att efierlikna de främmande exemplen, framhöll han den stora vigten af ati, genom konsumtionsföreningars upprättande, göra arbetareus ringa penning mera tillräcklig för anskaflandet af goda födoämnen, en åtgärd som kraftigare än de synbarligen maktlösa palliativer man hittills vidtagit skulle motverka superiet. Då det hufvudsakligen varit för att göra illmänheten bekant med de berömda tyska follkbankerna, som tal. blifvit anmodad hälla denna föreläsning, ingick han äfven i en mera fullständig skildring af dessa banker, af hvilka den första upprättades, år 1850, i den lilla staden Delitzsch, men af hvilka man nu i Tyskland ensamt eger ett antal af omkring 700. De hafva äfven spridt sig ull Frankrike, England, Italien, Belgien och till och med Egypten. Dessa föreningar äro helt och hållet byggda på sjelfhjelp, och deras ändamål är at, i olikhet med andra banker, uti hvilka några tå aktieegare draga all vinsten, men deremot låntagare och trafikanter i allmänhet äro för nrättningen fullkomligt främmande, göra hvar och en af dem, som anlita banken, delaktig af rörelsens afkastning. Industriidkare och andra, som ingå i dessa föreningar, komma således icke blott i åtnjutande af den förmån att, emot lätt anskaffade säkerheter, undfå lån äfven till mycket små belopp, utan, uppmuntrade af utdelningarne från bankens vinst, hvilka tilldelas delegarne i mån af deras insättningar, tillvänjas de äfven vid sparsamhet och omtanka för framtiden. Naturligtvis skulle de i allmänhet ringa belopp, som på detta sätt kunde inflyta, likväl icke gifva tillräckliga medel för en lönande bankrörelse; men 1 följd af den stora säkerhet dessa på solidarisk ansvarighet byggda banker erbjuda, hafva de i allmänhet kunnat upplåna ansenliga kapitaler, hvarigenom deras operationer kunnat erhålla större utsträckning. Tal. skildrade itven karakteren af den, år 1862, i Köpenhamn inrättade industribank, hvilken, bland annat, har till föremål att upprätta en större NE 2 RAA ee Ta 0 TER RNE vr Äng aga Vega I RET ER sr