Aftonbladet – 9 mars 1865, sida 3

tt utt, svarade hon. Men jag vet då alldeles inte, hvarföre vi skulle få den tanken, att jag må pröfvas mera. Nej, jag tänker värtom, Gunerus; jag tänker att du blir en giktigt stark husfaaer en gång. Skall du också, när vi bli gifta och rikigt bofasta — skall du då också bli så het om öronen, om du får se min slägt?4 fråsade han. Nej, jag skulle deremot så gerna vilja göra något för hinne, Agatha, visst bon ville bli ett anständigt och menskligt qvinolk; för det gör mig så svårt ondt om henne och jag tänker ofta på henne, ja, sanske mer olta än du. Agatha är ansedd att vara den anstänligaste qvinna inom vår stam, sade han. Annars skulle hon lidit mindre orättvisa och förtal, än hon har gjort, stackars barn ! tJa, ja; men att du tyckt om henne, det har du aldrig nekat till, fast det var längesedan ?4 SOch skulle du då anse den som ett så förkasteligt stoft, som tyckt om mig en gång — mig och ingen annan — så att du ej skulle kunna låta henne någon gång få gå in genom dina dörrar? eKan du tala så, GunerusX, sade hon. Mera deltagande har väl jag både för dig och för menskligt ting i allmänhet. Jag tänker tvärtom, att jag ville att vi skulle göra i vår lilla mån hvad vi kunde för dem, som du utgått ifrån. Du må veta, att hvad jag nyss sade om mitt humör öf. ver dem, det var med afseende å det usla förtalet af Nikias. — —— Nej, käre! Jag vill för oina göra så mycket jag kan; det kan du tro på? Han teg en stund med sammentryckta läppar. Derpå gade han: Ja, förtalet blir