Aftonbladet – 7 mars 1865, sida 2

de, hvilka här agerat, kunna skingras genom några ridande patruller, utan att ringaste konflikt melian fredsstörarne och den väpnade styrkan behöfde ifrågakomma. I: går lemnades fredsstörarne fältet alldeles öppet och händelserna utvecklade sig äfven så, som de under dylika omständigheter alltid gjort och alltid skola göra. Under fraratågandet genom gatorna tillväxte hoparne oupphörligt och från skrikandet öfvergingo de till våldsamheter. Dessa bestodo under gårdagen i en mängd fönsterinslagningar, i gatulyktors sönderslående och ii handgripligheter mot åtskilliga poliskonstaplar. Efter hvad vi hört uppgifvas lärer det varit först emellan kl. 10 och 11, som en sqvadron af håstgardet ryckte ut samt började medelst patruller genomströfva gatorna, på hvilka lugnet då snart återställdes. Lika mycket som man måste beklaga det okynne, som förleder till sådana skamliga och brottsliga dåd, som de här omförmälda, lika mycke måste man beklaga och förvånas deröfver, att ordningsmaktens handhaf: vare vid detta tillfälle tyckes ha ansett, att deras åliggande att vidtaga åtgärder till lugnets och den allmänna säkerhetens skyddande inträdde först då, när verkliga excesser blifvit begångna. Genom ett dylikt förfaringssätt kunde lätteligen ha inträffat, att ord nipgen icke kunnat återställas, utan att dervid inträffat konflikter af den mest beklagansvärda art, under det att genom kloka anordningar i tid man icke blott undvikit att blottställa sig för sådant och kunnat alldeles förekomma de timade excesserna. Om det kan sägas att dessa vidriga uppträden haft någon slags mening, torde det väl få anses vara den af demonstrationer mot polisen, enär polisvaktkontoren synnerligast varit föremål för fönsterinslagningar och våldsamheter begåtts emot polisbetjeningen. Komna i farten inslogo emellertid fredsstörarne fönsterrutor hvarhelst de tågade fram. e Efter hvad vi erfarit lära folkskockningen egentligen ha börjat på Gustaf Adolts torg, derifrån massan under skrik oeh skrän drog af upp åt Drottninggatan, der det hurrades utanför polismästaren Wallenbergs hus, dock utan att der några fönster inslogos. Deremot skedde sådant på vaktkontoret i Klaratrakten samt i flera enskilda hus vid Mäster-Samuelsgatan. Dels der, dels vid hörnet af Odensgatan blefvo flera konstaplar misshandlade. Bland annat blef öfverkonstapeln Scher skuren i hufvudet med knif:! konstapeln Söderberg äfven huggen i hufvudet med något eggjern samt illa sönderklöst i ansigtet, konstapeln Holmqvist omkullskuffad , trampad och beröfvad sin mössa. Äfven å Adolf Fredrikstraktens vaktkontor utslogos fönstren äfvensom hos den sedan längre tid sjuk liggande poliskommissarien Rundbäck. Bland andra byggnader i denna trakt, i hvilka fönster blitvit inslagna, nämnes äfven Adolf Fredriks fattighus. Mot Jacobstraktens vaktkontor lära flera stormlöpningar egt rum, men fönstren der icke blifvit inslagna. Derstädes hade poliskonstapeln Lindroth bliivit slagen i hulvu-; det med en sten, så att han mäst förbindas. Till kastvapen begagnades tegelstenar, 1egelpannor och isstycken. På Regeringsgatan, Norrlandsgatan m. fl. ställen sönderslogos ock fönster. Afven till Ladugårdslandet sträckte sig ströftågen och hördes skrän och hot. Åtskilliga personer hade under loppet af aftonen blifvit tagna i förvar, synnerligast då polisbetjeningen, för att afvärja anfallet mot Jacobs vaktkontor, derifrån gjorde ett utfall och dref väldsverkarne på flykten. EAA