Aftonbladet – 6 mars 1865, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. — Det brinnande berget i Australien. Detta berg är beläget omkring tolf engelska mil från ten lilla vackra staden Murrurrundi, som ligger i en trakt af den mest pittoreska skönhet, tiv utseendet liknande några delar af Italien. Stalen är på alla sidor omgifven af berg och, sed srån någon af dessa höjder, bildar den vackra sröna dalen der nedanför — genom hvilken den alla, klara, glittrande Page-strömmen framrinner 1 en bugtande fåra — i förening med den täcka villa staden en tafla, som måste väcka skaldens eller målarens förtjusning. Ett sällskap gjorde ör kort tid sedan en resa till denna trakt och skildrar sitt besök derstädes på följande sätt: Sedan vi en god stund ströfvat omkring bland kullarne blefvo vi på ungefär en (engelsk) mils afstånd från målet för vår färd ledda dit genom en stark svafvelrök, som fördes till oss af vinden. Vi vände nu våra hästars hufvuden åt detta håll och kommo inom kort fram till berget. Det rökte och ångade i alla riktningar, men någon eld var vid tiden för vårt besök icke synlig. Stundom fär man, isynnerhet under mörka nät ter, se lågorna flamma upp med ett blekgult sken. Den underjordiska elden har nu tydligen :emnat sin förra bädd och arbetar sig småningom fram under en motstående kulle. Genom de vida sprickorna i marken kan man höra elden dåna iernere liksom i en ofantlig ugn och på somliga ställen har den trängt ned till ett så ofantligt djup, att, om man kastar en stor sten dit ned, man icke är i stånd att höra då den når botten, enär ljudet småningom dör bort i djupet. Ibland händer det att stenen genast exploderar med ljudet af ett aflägset böss-skott. Marken är ötverallt mycket varm och betäckt med hvit aska, och alla stenarne, som ligga deromkring, äro så heta att man icke kan taga i dem med blotta händerna. Allting är höljd af ett tjockt svafvellager, och de starka svafvelångorna äro så qväfvande, att man icke lång stund kan qvarstanna på platsen. Berget har nu brunnit i mer än 50 år, och rörande hela fenomenet äro flera olika åsigter gängse. Det är emellertid tydligen icke vulkaniskt, åtminstone icke i vanlig mening. Det sannolikaste är, att det är ett mäktigt kollager som fattat eld. — Civiliserad björn. I Zoologiska trädgården i Köln har en af isbjörnarne dött af — gikt, se fall cam cälarligan aldrig förr föralan mit