nildare straff eller andra dylika ?bevekande käl? derunder anlitas mot den häktade, ör att förmå honom bringa ett offer åt hvad nan så vackert benämnt: ljuset och saninven?. — Det kan ej heller bestridas, att u icke begge statsmakternas samverkan erordras för ett lagligt upphäfvande af det yssnämnda stadgandet; men det vill dock ynas, som hade det varit Gustaf T:s sigt, att han — med samma lagliga eller lagliga makt, i stöd hvaraf Gustaf IV dolt sedermera i kongl. brefvet den 2 Mars 1803 upplifvade föreskriften om nsättande på bekännelse m. m. — hade ipphäft omförmälda stadgande i 37 17 ap. R. B., nemligen genom det af hr N. untörda kongl. breivet den 27 Augusti 1772, warigenom användandet af tortur och pinoum blef förbjudet. I Flintbergs Lagfa;enhetsbibliotek? (del IV s. 553) citeras emligen ett, af hr N. icke omtaladt, kongl. oref till Svea hofrätt af den 21 December (774, för hvars innehåll Flintberg redogör ned följande ord: ?Uppå hofrättens underlåniga förfrågan, om icke, enligt 17 kap. 37 6 R. B., samt då förvaringsrummen eler fängelserna i Sverge voro af flera slag, en del ljusa, varma och någorlunda bejvämliga, en del åter mörka och kalla, liknande vanliga källarhvalf, mer eller minIre under jorden belägna, der de eljest nödiga utrymmen och beqvämligheter saknades, dessa sednare måtte få nyttjas, åtminone i mål, som rörde förräderi, uppror, tveri och tjufnad, enär de häktade med så bindande liknelser och omständigheter voro besvärade, att de redan med halft bevis och deröfver voro till gerningen bundne; oaf K. M:t till nådigt svar, att dess författning af den 27 Augusti 1772, angående pinorums afskaffande, vore så tydlig och klar, alt ingen vidare förklaring deröfver behöfdes?. Att konungen genom detta svar ville hafva inskärpt, att äfven de mörka och kalla? fängelserummen vore inbegripna bland de i 1772 års bref utdömda ?pinorummen, synes vara otvifvelaktigt, helst när ett yttrance af den nästan samtidige Calonius dermed jemföres. I sin 1790 utgiföa afhandling ?De elicienda in foro criminali reorum confessione? 9 säger Calonius nemligen, bland annat: När domarena utaf den lilla skugga af tortur, som de trodde sig hafva funnit i det dem medgifna varsamma och omtänksamma bruket af svårare fängelse hade hemtat anledning att kasta de anklagade i mörka, orenliga och underjordiska tängelser, och sålunda plåga dem med stank och köld, så stätjade konung Gustaf Il denna omensklighet redan vid början af sin regerimg sålunda, att han till och med befallde, att dessa olycksbringande samt emot den sanna friheten stridande svårare fängelserum skulle helt och hållet förstöras. Kel. brefyvet den 27 Aug. 17727. — Beträffande stadgandet om anklagades insättande på bekännelse i det af Gustaf IV Adolf lika en: sidigt utfärdade kongl. brefvet den 22 Mars 1803, hade väl ock varit skäl för hr N. at! anmärka, hurusom detsamma är oförenligt med den då ännu i Sverge gällande före: kriften i 15 af 1772 års regeringsform: skolandes ingen, eho han vara må, länge hållas i arrest, utan att ställas under ran sakning och dom?. — Hr N. yrkar natur ligtvis, att insätltandet på bekännelse måtte. såsom en qvarlefva af torturen, afskaffas I Sverge, samt föreslår i stället införande a! polisuppsigt öfver sådana personer, hvilkas msättande på bekännelse kommit i fråga. Förenande oss häri på det varmaste, såvid! förslaget har sin tillämpning i Finland, kunnr vi ej underlåta att anmärka, det Finlanc för det när,arande för ifrågavarande tortui underhåller ett särskildt fängelse i Kexholm beräknadt för 70 fångar och med en stat uppsående till 25,356 finska mark om året samt att det icke torde vara sällsynt, at anklagade, hvilka icke kunnat sakfällas, så dant oaktadt få i bekännelsefängelse qvar sitta i 10 år och deröfver. Den i Sverg använda grymheten att hålla bekännelse ångarne i enrum och utan sysselsättning förekommer dock icke i Finland. Hr Nordlings intressanta och väl tänkt: afhandling ?om straffmedium vid latitudi nära strafi? förtjenaratt på det bästa re kommenderas till begrundande af Finland domare, för hvilka densamma, vid tillämp ning af de latitudinära? (relativt bestäm da) straff, som innehållas i några dels re dan utkomna, dels väntade nya kriminell: författningar, kan vara af mycket gagn En ifrån hr Nordlings afvikande åsigt i äm net firnes framställd i hr Carlens omnämn da kommentarie till 2:dra kapitlet i Sverge nya strafflag. Af hrr G. Nermans och A. W. Edelsvärd värderade Tidskrift för byggnadskonst och in oo