Aftonbladet – 2 mars 1865, sida 2

om Jernvägsolyckan vid Sandsjö. (Redogörelse af Aftonbladets referent.) (Forts. och slut fr. föreg. nummer.) Utom de af Riex sjelf inkallade vitinen, begärde han att ytterligare få höra lokomotivfö: rarne Malmström och Forssberg, som blifvit åberopade af stationsmästaren Knochenhauer. Malmström förklarade, i likhet med de förut hörda lokomotivförarne, stadgandet derom, att lokomotivförare i intet fall fick lita på bromsarne, vara otillämpligt vid många tillfällen. I torr väderlek kunde man med tenderbromsen ensam föra ett tåg på 10 å 12 vagnar; i fuktig väderlek deremot hade man svårt att reda sig med mer än 3 å 4 vagnar. I fråga om det extratåg, Riex förde den 23 Dec., yttrade vittnet, att om Riex äfven börjat bromsa på horizontalplanet och med mycket saktad fart nedgått på utförlutningen, trodde han knappast ändå, att fäget skulle kunnat stoppas förrän inpå grindarne med de bromt sar det hade, förutsatt att bromskarlärne förstått och lydt bromssignalerna. För sin del hade vittnet aldrig gutt igenom några stängda grindar. Det tyngsta godståg, vittnet fört, hade bestått af 40 å 42 vagnar, Med detta -hade han gått jfr, lutningen vid Örtofta, 1: 100 på 7000 fots ängd. Maskiningeniören Johansson upplyste, att lokoNN 5 JUN AT SST