Aftonbladet – 28 februari 1865, sida 3

Kalla vintrar. I anledning af den stränga vintern, som nträffade 1838, höll professor J. F. Scehouw Köpenhamn en föreläsning, bvari åtstkiliga intressanta uppgifter meddelades. Föjreläsningen hölls den 2 April nyssnämnde : år. Då hade Öresund varit fullkomligt ttillfruset och samfärdsel egt rum mellan !Seland och Skåne från den 11 Januari till den 26 Mars. Stora Bält var äfven omvexlande tillfruset. Schouw meddelade i samma föreläsming åtskilhga väderleksuppgifter från äldre tidler. 1740 hade Öresund i Januari och Februari varit så starkt tillfruset, att man köjrde deröfver med stora fraktlass. Hjortar gimgo öfver från Seland till Skåne och varrgar tvärtom från Skåne till Seland. Från Bornholm gick man öfver till Skåne, och enligt en uppgift från Rigen hade en bornholmsk liskare, som gått vilse på isen, efter tre dagars vandring kommit till — Helsingör. 1709 hade Sundet vid Köpenhamn ttillfrusit, isen var 27 tum tjock; ännu den 9 April färdades folk öfver isen från Seland till Skåne, och ända in i Maj begagnades ädor på Östersjön (dock rimligtvis blott invid kusterna). Från Köpenhamn gick man öfver Östersjön till Bornholm. — Äfven i det sydliga Europa var vintern sträng. Adriatiska hafvet var fruset från Venedig till Tri. st, och detta skulle ej ha inträffat sedan år 859. Oliveoch orangeträden ödelades i flera trakter. Fredrik IV af Danmark besökte detta år Italien, der man sade, att iskonungen hade fört den stränga vintern med sig. 1670. Det berättaes, att man kunde färdas från Libeck till Köpentamn på släda — förmodligen långs med de små öarne. 1658. Carl X Gustaf gick med svenska hären öfver från Jutland till Fyen, Laaland öfver Langelandsbältet. 1635. Ännu den 21 Mars kunde man med säkerhet gå öfver isen från Bornholm till Skåne. 1546. Redan före jul började kölden och var så sträng den 17 Mars, att hafvet mellan Rostock och Danmark samt mellan Seland och Fyen var tillfruset och kunde befaras med äkdon. — I en annan berättelse heter det, att man kunde resa öfver Öresund och Bältet samt mellan Gjedserodde på Falster och Rostock. 1460 kunde man köra öfver isen från Danzig till Hela, och från kyrktornet på Hela kunde man ej se annat än is öfver det vida hafvet. Den 26 Mars kunde man med åkdon färdas från Danmark öfver isen till de vendiska städerna, till Läbeck, Wismar, Rostock och Stralsund. Likaledes drog man i Lifland från Reval till Danmark och Sverge, utan fara eller olägenhet. 1423 var kölden så. oerhördt sträng, att man ridande kunde färdas från Danzig till Libeck öfver ha!vet, längs med stränderna. Likaledes berättas att hafvet var tillfruset mellan Mecklenburg och Danmark. 1408. Hafvet var tillfruset mellan Gotland och Ölana samt mellan Rostock och Gjedserodde på Falster. 1399 kunde man gå till fots från Liibeck vill Sunde — förmodligen Stralsund — och derifrån till Danmark. 1394. I början af året var kölden så sträng, att man från kusten af Wenden kunde tillfots vandra till Danmark och Sverge. 1323. Man kunde i sex veckor rida och gå från den lybska kusten till Danmark. På åtskilliga ställen ute å hafvet hade man inrättat värdshus på isen, der man åt och drack. 1306. Det berättas att alla sunden mellan de danska öarne voro förvandlade till fasta isbryggor i fjorton veckor och att. man kunde gå på isen från Rostock till Danmark samt att Östersjön var frusen mellan Öland, Gotland och Estland. ?Det var nämnde år som danskarne började attt begagna karpaser.?