Aftonbladet – 24 februari 1865, sida 1

STOCKHOLM den 24 febr. Telegrafen bragte för några dagar sedan underrättelse derom, att adelsförsamlingen i Moskwa med stor majoritet beslutat en adress till ryska kejsaren, hvari skulle begäras en konstitution, n. b. en sådan, hvarioenom adeln ensam erhölle politiska rättigheter. De närmare omständigheterna i detta hänseende meddelas uti följande i Independance beige införda bref från Petersburg af den 27 Januari: Jag skrifver i största hast, utan att invänta min vanliga korrespondensdag, för att berätta, att frågan om adelsförsamlingens i Moskwa adress, hvarom jag talade i mitt sista bref, antur ganska stora proportioner. Adressen har blifvit beslutad med en pluralitet af 270 röster mot 36, och församlingens deputerade, hrr Bezobrazoff, Golochwastoff och en tredje, hvars namn fallit mig ur minnet, ha anländt till Petersburg för att framlemna dokumentet. I går stod det tryckt i tidningen Wijest, jemte ett referat öfver de debatter som föregingo dess antagande. Både referatet och adressen ha blifvit tryckta utan censurens tillåtelse. Redaktören af Wjest, uppmuntrad af Katkoffs strafflöshet, trodde sig kunna tillåta sig denna öfverträdelse af vära censurlagar. Men detta bekom honom illa, ty klockan 6 blef det nummer af Wjest, som innehöll dessa dokumenter, taget i beslag och en process börjad mot redaktören, som skall ställas inför brottmälsdomstol. Man befinner sig här i ett tillstånd af obeskriflig jäsnng. Åsigterna äro delade. Det liberala partiets doktrinärer vilja i allt detta blott se ett faktum, en adress som begär en författning, och prisar Moskwas adel. Men de mera klarseende ogilla adressen. Dese deruti eft försök att i Ryssland införa en oligarki, som vore mer att frukta än den nuvarande regeringens jem förelsevis beskedliga despotism. Regerimgen tycks emellertid hågad att använda stränghet. Man har i gär uti senaten beslutat att upplösa den moskovitiska adelsförsamlingen och förklara alla dess vidtagna beslut af noll och intet värde. Man väntar att kejsaren sjelf skall begifva sig till den gamla hufvudstaden. Föröfrigt cirkulera så mänga motsägande rykten, att jag föredrar att vänta en eller par dagar innan jag upprepar dem. Se här adressens ordalydelse enligt Wjest: Huldrike suverän! Moskwas adel kan i sin nuvarande sammankomst icke underlåta att lägga i dagen sina känslor af den djupaste tacksamhet för edra visa åtgärder, som alltid åsyfta vårt fäderneslands bästa. Sire, vi äro beredda att med ord och handling bistå er att fortgå på den svåra, men ärofulla väg, ni valt. Vi äro öfvertygade, sire, att ni icke skall stanna på denna väg, utan beständigt gå framåt, stödjande er på er trogna adel och på hela ryska nationen. rafternas förening utgör vårt fäderneslands styrka. Genom att af det hittills sönderdelade Ryssland göra ett sammanhängande helt, genom att ersätta de enskilda delarnes rättigheter med allmänna rättigheter för hela riket, skall ni på en gång tillintetgöra möjligheten af revolution och inbördes krig. Jordegendomen, som ni gifvit nytt lif, måste efter dess fullständiga utveckling befästa Rysslands makt och ära. Krön derföre, sire, ert påbegynta verk och sammankalla en allmän församling af Rysslands representanter, för att öfverlägga om hela rikets allmänna behof. Befall er trogna adel att taga dessa representanter ur sitt sköte. Adeln var alltid ryska tronens bästa och säkraste stöd. Utan att vara i statens tjemst, utan delaktighet i de privilegier, som denna tljenst förläna, uppfyllande sina pligter mot fossterlandet utan någon slags ersättning, äro reppresentanterna i kraft af sitt ofliciella uppdrag kallzade att värna de politiska grundvalar, — dessa rätttigheter, som äro heliga och moraliska rättigheteirr, som utgöra statens för folket och oumbärliga föjr ett väl organiseradt land. Från denna stanidpunkt, sire, kan ni se vårt lands behof i dess werkliga dager. Ni skall återställa förtroendet för den exekutiva makten; ni skall åstadkommia att lagarne noggrannt efterletvas och ni skalll lämpa dessa lagar efter landets behof. Sanninggen skall bana sig väg till tronens fot, rikets både yttre och inre fiender skola förstummas, dår de se attnationen, genom sina representanter, hängifvet omgifver tronen och icke lemnar förräcderiet något spelrum. Allernådigste suverän! Mosskwas adel har för eder öppnat sitt hjerta och ssina tankar; den har derigenom endast uppfyllt em trogen undersåtes heliga pligt och endast haft rikets väl för sma ögon. i hafva talat, sire, emedan vi äro öfvertygade, att våra ord öfverensstämma med edra upphöjda ider och motsvara andan af den stora reform, som ni påbörjat.