Aftonbladet – 23 februari 1865, sida 3

Bref från Norrbotten. ... den 13 Febr. 1865. Jag tror mig böra till er kännedom bringa ett ganska roligt och talande exempel på den hos en och annen ännu qvarletvande saknaden af de goda tider, då icke blott bokvett skulle inpluggas medelst ferlan, utan äfven färdighet 1 handarbeten måste bibringas medelst spannremmen. Uti den berättelse som afgafs till länets hushällvingssällskap vid dess årssammantrade den 28 Jan. förekom en episod, som vi genom ordagrannt utdrag ur berättelsen ätergilva. Det ade vid ett föregående sammanträde beslutits, att på sällskapets bekostnad från länet skulle sändas någon person med anlag för korgmakeriyrket till någon sydligare plats för att der iuhemta tillräckliga insigter i detta yrke och derefter kunna göra detsamma till en binäring för flera af länets invånare. Utförandet häraf var öfverlemnadt till förvaltningsutskottets lörsorg, men kom under förlidne år icke till verkställighet af skäl, som innehålles i följande redogörelse; Sedan utskottets plan att kunna förmå nägon af de i Jockmoucks lappmark boende, uti korgars förtärdigande utmärkte lappar att resa söderut för inhemtande af grundligare och mängsidigare insigter i yrket, strandat mot deras obenägeuhet för en sådan resa, lyckades det utskottet att erhålla en dertill villig, sjuttonärig yngling från Sunderbyn. Nu aflats skiitvelse till Gefle, hvarest — såsom utskottet hade sig bekant — en skicklig körgmakare finnes, för att blifva underrättadt om de vilkor, denne pretenderade för mottagande af nämnde yngling, Etter åtskillig skriftvexling i ämnet erhöll utskottet slutligen från det ombud, som haft detta bestyr om händer, det besked, att korgmakaren ieke kunde åtaga sig att på mindre än sju är lära vägon att bli så psss hemme i yrket, alt han kunde göra en korg?, sumt att korgmakaren förklarat sig sjelf hafva varit 7 år i lära, under hvilken tid han fick stryk 3 gånger om dagen, och som man nu icke tinge slå någon pojke, så trodde han, att det nu behördes minst dubbel så låvg tid för att kunna lära sig nägowv. Relata refero! Genom denna flinthårda skråmässighet — forttar berättelsen — gäckades utskotte.g törhoppuiogar att få frågan till önskligt slut, emedan alla dessa. underhandlingar dragit så långt ut på tiden, att sjöfarten redan var nära stängd, dä de uppnått detta märkligg stadium på sin bana, Förmouligen kommer utskottet att vända sig till Stockholm, för att söka ett föremäl, på hvilket tidsandan haft en lyckligare inverkan. amtEmE—ERoREEREKe