Aftonbladet – 23 februari 1865, sida 3

diktator. Dömd in contumaciam till döden, flydde han efter resningens qväfning till Frankrike, och hans gods blefvo indragna. År 1850 benådades han, återvände till Unern och återfick sina egendomar, af hvilka han eger en behållning af 175.000 fraucs årligen. Almasy, som är 48 är gammal, är gift med en grefvinna Batthyany, dotter af Emeric Batthyavy. Förlidet år anklagades han ånyo för högförrädiska planer, och det är på denna anklagelse han nu för andra gången dömts till döden. I Wien gå rykten om att regeringen verktigen med allvar påtänker en armåereduktion. POLEN. Julian Klaczko, turst Wladimir Czartoryskis kände publicist, har i Januari-häftet af Revue des deux Mondes? ivfört en artikel, hvilken syves vara stödd på officiella dvkumenter, rörande förloppet at den diplomatiska interventionen till förmän för Polen under dess sista trihetskamp. I denna artikel påstås, att Frankrike från början haft för afsigt att lemna Polen beväpnad hjelp, men att det gjor till förbehåll att icke härvid stå ensamt. Fördenskull hade ranska regeringen sökt vinna kuabinetten i London och Wien för en gemensam diplomatisk aktion, at hvilken den sannolika töljden skulle hatva blivit en beväpnad mtervention. Denna afsigt misslyckades geuom ett schackdrag af von Bismarck, hvilken det lyckades att, ?jör bevarande at Europas fred, förmå engelska och österrikiska regeriugarne till atbrott i underhandlingarne. Rörande samma ämne skrifver en korresponient från Dresden till Dziennik pvzn. följande: ?Den sista polska resningen anses i allmänhet endast som en samp neilan Polen och Ryssland, men ehuru endast polackar hade vapen i händerna, hade likväl Österrike sin hand med i spelet. Österrike kämpade genom Polen. slöt fred och uppoffrade det verktyg, at hvilket det begagnat sig.? RYSSLAND. Underrättelserna om de i provinserna skedda valen till kommunalstyrelser motsvara icke de förhoppningar man i början gjort sig. Erfarenheten visar, att massan alt folket, i de flesta trakter af riket, hyser obetydhgt intresse för regeringens liberala alsigter. Hos det lägre folket är det misstroende, som till största delen afhåller det trän valurnorna, under det adeln deremot ganska väl fattar vigten af de nya institutionerna, men af bitterhet icke vill deltaga i valen. Städernas befolkning är för oberydlig till antalet för att nägonting väsenthgt kunna uträtta för framätskridandet, äfven om den egde förmåga derwtill; märkvärdigt nog visa sig poperna på flera säl len nitiska härför. Exempelvis kan antöras, alt i ett distrikt deltogo endast 8 godsegare (af 249) och ingen enda bonde (93 voro valberätugade) i valen. Angående den adress, hvilken adelsförsamlingen i Moskwa uppsatt till kejsaren med anhällan om represeutativ författning, och hvilkens mouagande förvägrades, ha: kejsaren anbefallt ätals anställunde mot undertecknarne samt uppdragit prins Oolen sky att meddela kejsaren berättelse öfver audersökningen. Samme prins är äfven referent öfver den nya presslagen. Stadgarne för kejserliga v-tenskapsakademien komma att undergå revision; denna har blifvit uppdragen åt-en sä skild kommission, i hvilken Bunjakowski, akademiens vice president, blifvit ordförande. Rörande bonde-emancipationen, har under förflutna året antalet af sjeliegande bönder ökats med 73.879 och hela antalet at såtana bönder uppgick vid 1864 års slu till 2424 882. Antalet af de mindre egen: domar, som öfvergått i statens ego, uppgår nill 5111 med 37810 bönder, för hvilka egendomar de förra innehafvarne erhålla -kadeersättningar, uppgående till 5,235,903 rubel. AMERIKA. Richmond Enquirer har meddelat en mycket betecknande artikel, hvaruti bladet medgilver, att onuktadt alla möjliga ansträngungar, det ävdoe truligen eJ kan lyckas kontederationen att tillkämpa sig sjeltstäv dighet. I sådant fall föreskriltva henne en und politik såväl som hennes eget intresse utt hellre underkasta sig Förenta Staterna äv Eovgland, Frankrike eller Mexikos kej. sare. Hennes armeer, förenade med uniouens, skulle sedan törsöka att utbreda amevikanska nationens makt och infly:ande från pol till pol, och genom ett förbund mellan la amerikanska stater göra det möjligi r amerikanska kontinenten att med krafi uppträda mot hela den öfriga verlden. SU den rikedom och den växaude befolkning, fortfar Eoquirer, tsom ireden och unionen nom få är ofelbart skulle utveckla, torde vi måhända finna en täckmantel för skam men öfver vårt nederlag, och vi skulle kanske finna en tröst i den omständigheten, ut vårt kära fosterland Amarika blefve Jenna jättelika verldsmakt.? I anledning af denna uppsats i Enquirer yurar Newyorker Handelszeitung: ?Deunel I I I I