Aftonbladet – 22 februari 1865, sida 3

Rättegångsoch Polissaker. Ett avmärkningsvärdt rättegångsmål Vi redogöra här nedan för förhandlingarne vid en nyligen inför krigsrätt hållen undersökning, rörande disciplinär bestraffning, utvisande hurusom den vidsträckta makt, hvilken i disciplinens och subordinationens intresse blifvit tillagd förmän inom militära och andra dermed jemförliga kårer, lätt kan missbrukas på ett beklagligt sätt. Af nedanstäende synes hurusom en förman i en hastig vändning, vare sig för att visa sitt vit i tjensten, sin stora myndighet eller af personligt agg, angifvit en underordnad för en förseelse, hvilket medförde den angilnes dömande till ett så allvarsamt straff som 6 dagars fängelse vid vatten och bröd, utan att den anklagade, som efteråt ådalagt sin oskuld, varit öfver angifvelsen hörd och utan att ringaste bevisning rörande dess sanningsenlighet varit förebragt. Det är högeligen anmärknivgsvärdt, att vederbörande sålunda på grund af blott den ena partens utsägo kunna döma den andra ohördan. Detta fall utgör ett eklatant bevis på huru betävklig en lsgstiftning är, som visserligen medgifver en oförskyldt anklagad att söka u prättelse, men först sedan han unodergått ett ekymfligt och måhända helsovädligt straff. Saken är så mycket betänk. ligare, som det icke alltid är så lätt för den bestraffade att efteråt bevisa sin oskuld som nu var fallet. Kronolotsen vid Waxholms lotsstation Oscar Julius Sundström hade i skrifvelse af den 10 nästlidne December till statiensbefälhafvaren vid Stockholms station G. Engeihart gjort en så lydande angifvelse: Då på anmälan af tldste kronolotsen Frans Wilhelm Rosenberg att jag skulle ha varit af starka drycker ötverlastad måndagen den 28 sist. idne November kl. 9 e. m., under det jag i min ur hade uppassning å ankommande fartyg. jaj enligt ordres trån lotskontoret nödgats undergi ; dagars fängelse vid vatten och bröd; men benälde Rosenberg fullkomligt saknat skäl för sin inmälan, vågar jag i ödmjukhet begära att chefssmbetet vehagade utsätta ett krigsrättsammar. räde, dervid det må vara mig tillåtet ett styrka,